104-åriga Dagny Carlsson är pigg som en mört och landets äldsta bloggare – en riktig ”supergamling” som nu också gett ut sin självbiografi, Livet enligt Dagny: I huvudet på en 104-åring.

Lars Nyberg, professor i psykologi, nämner begreppet brain maintenance, för att beskriva supergamlingarnas hjärnaktivitet, som är mer lik yngre personers än deras jämnårigas genomsnitt. Och brain maintenance går att påverka genom livsstil. Motion är bra för hjärnan även i hög ålder, säger Nyberg, som även talar om fördelen med ett stimulerande yrke eller andra aktiviteter.

– Utbildning är en faktor som skyddar kognition och minne upp i åren. Mycket grundläggs tidigt och vidmakthålls, men det finns alltid en förändringspotential, säger Nyberg. – Det finns samband med skolfärdigheter, men det finns också personer med fem–sex års skola som ändå finns bland högpresterarna. Dagny Carlsson berättar hur hon efter olika svårare perioder i livet skaffade sig utbildning först närmare 40-årsåldern.

Kontorslandskap började introduceras då man ville underlätta för de anställda att upprätta små samhällen mellan de olika avdelningarna som kanske annars inte hade någon daglig kontakt. Tanken är att kontorslandskap främjar känslan av gemenskap samt ökar graden av social interaktion och samarbete vilket förbättrar arbetstillfredsställelsen. Denna typ av dynamik och flexibilitet kan vara svårt att uppnå när de anställda sitter instängda på egna kontor.

Kontorslandskap kan dock också föra med sig olika slags problem. Ett av dem är bakgrundsprat som ständigt upplevs som en störande faktor. Det finns olika typer av bakgrundsprat och de är olika störande. När det är få som talar och skribenten uppfattar vissa ord och meningar är det som svårast att behålla fokus och inte förlora koncentrationen. När det är många som talar på främmande språk är det lättare att koncentrera sig även om ljudnivån stiger. Skälet är att bakgrundspratet då bildar ett slags ljudmatta som inte har samma inverkan på uppmärksamheten.

Att just bakgrundsprat vållar problem beror enligt en avhandling på att det är processer som kolliderar. Bakgrundsprat där ord och meningar kan urskiljas får hjärnan att börja analysera det som sägs. Dessutom uppfattas prat som kommer framifrån som mer störande än prat som kommer bakifrån. Det beror på att det är svårare att koncentrera sig när man ser dem som pratar än när man inte gör det.

I avhandlingen studerade man även effekten av ljud som används för att maskera bakgrundsprat. Ett konstant sorl där skribenterna inte kunde urskilja några ord gjorde att de var lika koncentrerade som när det var tyst. Ljud av vågor och möjligheten att lyssna på ens favoritmusik uppfattades behagligare – men dessa medel var alltså inte lika effektiva. Det var inte heller öronproppar eftersom de avlägsnade bara en del av bakgrundspratet.

11. Balmuir

Det sprids en hel del rykten om vad EU beslutat, vad som krävs av medlemsländerna och hur EU:s olika lagar ska tolkas. Dessa myter varierar mellan medlemsländerna. I Finland och Sverige tenderar EU-myterna att handla om övernitisk byråkrati eller beslut som inte fattats av EU. Här är några av myterna:

12.1. EU förbjuder lakritspipor EU-kommissionen har aldrig föreslagit ett förbud mot lakritspipor. Men när kommissionens förslag om en ny lag om tobaksprodukter hamnade på Europaparlamentets bord, föreslog några parlamentariker att ett förbud mot lakritspipor skulle läggas till förslaget. Men det fick ett nej av parlamentet, så det är fortfarande tillåtet att i lugn och ro njuta av en god lakritspipa efter en välsmakande middag eller för den delen vid vilket tillfälle som helst på dagen. 12.2. EU förbjuder julmust Nej, EU har inga tankar på att förbjuda julmusten. Det finns EU-regler som rör drycker som är gjorda på malt och de får inte ha färgämnen. Men den svenska julmusten består endast av en liten del maltextrakt och regleras därför inte av denna lagstiftning. Vi kan med andra ord fortsätta att dricka vår jul- och påskmust när helst andan faller på.

 

 

12.3. EU förbjuder ostkakan Nej, det stämmer inte. Diskussionen har handlat om opastöriserad mjölk som ibland ingår som en ingrediens i ostkaka. Det stämmer visserligen att det finns en gemensam EU-lagstiftning för hanteringen av opastöriserad mjölk. Men det är medlemsländerna som i slutändan bestämmer vilka livsmedel som får innehålla sådan mjölk. Exempelvis tillåter flera länder opastöriserad mjölk i tillverkningen av ostar. Det är alltså upp till de svenska och finländska myndigheterna att bestämma om man i framtiden ska få sälja ostkaka som innehåller opastöriserad mjölk. Den typen av ostkaka tillverkas emellertid i små mängder.

 

 

12.4. Böjda gurkor förbjudna inom EU EU har regler som delar in gurkorna i olika klasser. Det vore inte ändamålsenligt om odlaren hade egna sätt att klassificera gurkor på. Därför finns det en gemensam klassificering. Ju mer rakväxta grönsaker, desto fler får plats i kartongen. Gurkor som är väldigt böjda är därför inte med i någon av de fyra klasserna. Men det innebär inte att de är förbjudna. Gurkor som inte passar in i någon av de fyra klasserna säljs som "oklassificerade" och är något billigare.

 

 

12.5. Små jordgubbar inte tillåtna inom EU EU har skapat olika klasser för jordgubbar för att odlarna ska kunna sortera dem på samma sätt oavsett var jordgubbarna ska säljas inom EU. Dessutom ska konsumenterna kunna kräva att jordgubbarna har en viss beskaffenhet i en viss klass. Det finns fyra olika klasser. Extra prima jordgubbar ska vara minst 25 millimeter i diameter. Jordgubbar i klass 1 och 2 ska vara minst 22 millimeter. Det är tillåtet att sälja mindre jordgubbar som syltbär.



13. Jag möter honom i hallen

A
Vi äter lite, dricker lite kaffe. Stämningen är god. De andra verkar ha trevligt. Själv kan jag inte koncentrera mig på annat än på hur jag ska avskedshälsa på min kompis pojkvän, särskilt efter min attack i hallen när han kom.

B
Jag löser problemet på ett vuxet sätt genom att stå långt bort från dörren när de ska gå. Till helgen ska vi ses igen och jag är nervös för hur vi ska hälsa på varandra den här gången.

C
I torsdags fick jag besök av en gammal vän och hennes pojkvän. Jag har träffat honom en gång förut, han är väldigt trevlig och kul. Redan när min vän berättar att hennes pojkvän kommer förbi en sväng smyger sig nervositeten på. Jag vet inte hur jag ska hälsa, en handskakning känns för formell. En kram känns för intim, vi har bara setts i någon timme.

D
Jag kniper åt med handen och stirrar på honom. Han stirrar på mig. Vi håller kvar hälsningen lite för länge. Jag kanske inbillar mig, men han verkar notera paniken i min blick. Han ser förbryllad ut. Stämningen blir märklig.

E
Han kliver in genom dörren och jag möter honom i hallen. Jag får en blackout. ”MEN TJENARE”, vrålar jag. Med handen i axelhöjd, nittio graders lutning i armbågshöjd och rejäl kraft slänger jag fram näven. Det ser ut som att jag vill bryta arm. Våra händer möts i ansiktshöjd.


14. Genförändrad potatis något för framtiden?

 

15.1. Kasberget Staden initierar en planändring för att omvandla höghustomter till par- och radhustomter. Omvandlingen innebär en betydande förändring jämfört med den gällande stadsplanen, vilket innebär att ett samrådsförfarande under beredningsskedet är ändamålsenligt.

 

 

15.2. Örebro Sedan år 2007 har antalet invånare i kommunen ökat med cirka 1 700 personer per år.
Kommunen har i sin plan föreslagit att tätortens geografiska utbredning bör vara av sådan storlek att man kan nå större delen av staden till fots och med cykel. Det innebär att staden ska förtätas med bostäder och arbetsplatser. Staden behöver också växa genom att man bygger nya stadsdelar.

 

 

15.3. Plan- och byggprojekt i Göteborg Ett nytt förslag till detaljplan har tagits fram för området Fjällbruden i Angered. Avsikten är att göra det möjligt att bygga ett gruppboende för funktionshindrade på platsen. I planen ingår också ett område för rekreation i närheten av boendet. Nuförtiden används området som betesmark för nötkreatur och getter.

 

15.4.–15.6. Trafikplan för Solgatan

Detta brev skickas till ägarna och innehavarna av fastigheterna vid Solgatan. Planeringen av ombyggnaden gäller Solgatan. Målet är att dela upp gatuutrymmet så att gatan ska betjäna alla färdsätt på bästa möjliga sätt. Spårtrafiken kommer att försnabbas genom att man ökar avstånden mellan hållplatserna och minskar fördröjningen vid trafikljusen. De nya trafikarrangemangen förutsätter även att vissa körrutter och antalet parkeringsplatser längs gatan ändras. Trafiksäkerheten på gatan förbättras genom att man begränsar möjligheten att svänga vänster över spårvägsskenorna vid flera gatuanslutningar, och antalet övergångsställen som korsar Solgatan ska därtill minskas. Mer information och respons: Juha Forsström, tfn 031 365 00 20.

Tämä kirje lähetetään Solgatanin kiinteistöjen omistajille ja haltijoille. Peruskorjauksen suunnittelu koskee Solgatania. Peruskorjauksen tavoitteena on 15.4.. Raitioliikennettä sujuvoitetaan 15.5.. Uudet liikennejärjestelyt edellyttävät myös 15.6.. Kadun liikenneturvallisuutta parannetaan rajoittamalla vasemmalle kääntymistä raitiovaunukiskojen yli useissa katuliittymissä sekä vähentämällä kadun ylittävien suojateiden määrää. Lisätiedot ja palautteet: projektipäällikkö Juha Forsström, puh. 031 365 00 20.