Matstunderna är mycket viktiga för barnen för att forma en bra relation med mat. Under matstunderna övar sig barnen hur man ska sitta vid matbordet, hur man använder bestick, hur man håller i glas, hur man skär maten i mindre bitar, men även hurdan relation man ska ha med maten. Matbordet är även ett ställe där familjen kan sitta alla tillsammans och umgås, att spendera tid som familj och socialiseras. Matstunderna ska vara lugna och tryggade för att kunna stöda barnens utveckling och relation till maten. 

Bästa sättet att lära sitt barn hur man beter sig i matbordet samt hur man äter, kommer från modellinlärning. Detta betyder att ditt barn lär sig bäst då hen ser hur du gör. Ni är era barns bästa lärare. Det barnet lär sig då de är små är saker de bär med sig till vuxenlivet.



🥗Att tala om maten🥗
Att diskutera om mat på ett positivt sätt är viktigt. Man ska undvika att kategorisera mat i "goda" och "onda" mat, t.ex. godis är dåligt och potatis bra. Ingen matprodukt är dåligt då man äter lagom. Det är även viktigt att granska hur man själv talar om maten samt sin egen kropp. Ifall man känner att man t.ex. vill gå ner i vikt, är det viktigt att inte tala om banttande och viktnedgång framför barnet. Detta kan leda till att barnet får en negativ relation med mat, som leder till ätstörning. Det är bra för barnen att lära sig, att med en balans mellan rörelse, mat, lek och vila stöder deras uppväxt. 

Många av oss vuxna har vuxit upp med att höra att tallriken ska tömmas och ingen mat får lämnas på tallriken. Detta är inte ett bra sätt att lära barnen hur man ska äta. Barnen har ett naturligt sätt att höra på sin kropp och de veta då de är mätta. Som vuxna ska vi finnas och stöda barnen i att lyssna på denna instinkt och sluta äta då de är mätta. Man kan alltid söka mera mat, så börja hellre med mindre portioner och ta mera vid behov.

Barn ska även lära sig att alla maträtter behöver man inte tycka om, men man ska smaka på allt. Detta stöder att barnens smakpalett utvecklas, samtidigt som man inte pressar barnet för att äta något de inte gillar. Man skulle aldrig tvinga än vuxen äta något de inte gillar, så då kan vi inte göra det åt barnen heller. En smakbit kan t.ex. vara ett strå av riven morot. Om det känns för motbjudande att smaka, kan man även börja med att dofta. Bjud på samma rätter flera gånger så att det finns med på tallriken, mitt i allt kan man upptäcka hur barnet självständigt smakar då de får göra det på egna villkor. Man kan även Då barnet får själv bestämma vill de äta något eller inte, bygger man på barnets självständighet samt stöder dem i att säga vad de tycker.

Ifall ditt barn inte gärna smakar på olika maträtter eller äter bara vissa matprodukter, kan det hjälpa att ta barnet med och laga mat. Då barnet ser och doftar hur maten görs brukar de äta det bättre. Att laga mat tillsammans stöder också barnets motoriska kunskaper (både grov- och finmotoriken), samt hjälper barnet att forma bra relation till ätandet. 


🥘Bordsvanor🥘
Inget barn kan automatiskt sitta enlig gott bordsskick vid matbordet och använda en gaffel, detta kräver tid och modellinlärning. Det är viktigt att barnen lär sig att man väntar samt äter i lugn och ro. Detta lär dom sig via att se hur vuxna gör och följer efter. Det är även viktigt att lära barnen att de inte kan leka vid matbordet eller med maten. Ifall barnet är otålig och väntetiden för att maten ska komma är lång, kan man erbjuda barnet något lugnt bordsaktivitet och gör under tiden, t.ex. läsa bok eller göra pyssel (beakta barnets ålder). Att erbjuda en skärm är inte rekomenderat då den påverkar barnets nervsystem på ett negativt sätt.

Till bra bordsvanor hör att lära barnet är att berätta då de är färdiga, att begära mera o.s.v. Ifall barnet inte kan tala ännu, kan man använda sig av stödtecken eller -bilder. Man kan ha bilder vid matbordet som barnet kan peka på eller använda stödtecken med händerna för att kommunicera. Barnen lär sig ofta bilder och tecken före de lär sig och prata. Detta stöder kommunication mellan barnet och vuxna då barnen blir förstådda även om de inte kan berätta sina behöv ännu. Lär ditt barn att kommunicera på olika sätt istället för att ni lär er att tolka era barn.


🍞Trygga matstundera🍞
För att trygga matstunden hjälper det att ha en gemensam tidtabell med familjen. Att ha maten alltid en viss tid om dagen stöder tryggheten om att maten sker och när den sker. Även att ha egna sittplatser vid matbordet där man sitter varje gång, kan trygga barnet vid matstunderna. 

Det kan hjälpa att ha en dagsrytm med bilder på väggen eller kylskåpsdörren. Med kalendern kan man tillsammans med barnet titta vad som kommer och ske, samt när. Man kan också ha bilder på maten man kommer och göra så att barnet vet i förväg vad de kommer att äta. På detta vis är det inte så spännande då de kommer och äta vid matbordet. 






Om ni vill ha tips och råd på hur man lär bordsvanor, hur man använder stödbilder och -tecken, eller annors bara vill veta hur ni kan konkret stöda er barns matvanorna kan ni fråga oss. Vi hjälper gärna :)


Här kan ni hitta länkar om temat (både svensk- och finskspråkiga):
- https://www.terveyskyla.fi/sv/halsoviktshuset/information/viktkontroll-under-olika-skeden-av-livet/barnfamiljer
- https://www.bvif.fi/wp-content/uploads/2023/01/Fa-vardagen-att-fungera-Handbok.pdf
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/bra-mat-for-barn-0-5-ar---handledning-for-barnhalsovarden.pdf

- https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/137459/URN_ISBN_978-952-343-254-3.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- https://neuvokasperhe.fi/syominen/yhdessa-ruokapoydassa/
- https://adhd-liitto.fi/adhd-julkaisut/arki-toimimaan-vinkkeja-lapsen-myonteiseen-tukemiseen/