Vulkaner är inte alla lika!
Skillnaden beror främst på hur lättflytande magman är. Olika typers vulkaner har olika hasarder.
Då magman är sur, silikathaltig basalt, rinner den lätt och tränger upp genom små sprickor. Den rinner också långt, tiotals kilometer (Island, Hawaii).
Ju trögare magman blir desto mera tryck behövs det för att få upp den och då blir också utbrottet kraftigre. Det bildas mycket aska, bomber (stora stenar) och lapilli (småsten) flyger ut ur kratern. Askan sprutar ända till stratosfären och stör flygtrafik och inverkar på solstrålningen så att det blir kallare.
Askan samlas också runt kratern och då det regnar, regn och åska bildas av utbrottet, bildas det laharer, lerskred, som kan täcka hela byar. Då askan stelnar och blir hård förblir allt under den.
Askan är näringsrik så i många länder odlas vuklansluttningarna fast det finns faror med det, tex pyroklastiska flöden.
Pyroklastiska flöden är heta askmoln som rusar ner för sluttningen lika som snölaviner. De dödar allt i sin väg.
Vissa vulkaner är förrädiska då de plötsligt kan släppa ut ett moln av koldioxid som kväver allt djurliv. Gasen syns inte och är tyngre än luft.