Ett center, med eller utan familjer?

31.05.2021 19:30

Några veckor sedan började e-post falla in, snart efter det började telefonsamtalen. Oroliga och fundersamma personer hade fått reda på att familjecenterverksamheten i Ankarhuset skulle flytta. Egentligen så lät själva flyttplanen mycket bra; verksamheten skulle inhysas i ett nytt center, med alla tänkbara samarbetspartners och sakkunniga under samma tak.

Hur kan det väcka oro? Man skulle snabbt tycka att alla sakkunniga kunde se stora fördelar i sammanslagningen. Efter diskussioner började verkligheten klarna för oss, och även vår oro vaknade. Trots alla onekligen goda planer och genomtänkta fördelar fanns det något som fick oss att dra i handbromsen.

I all iver att förverkliga alla tiders sammanslagning hade vi glömt familjen! Var skulle familjen få sitt utrymme i nya centralen? Visserligen garanteras de sittplatser runt bordet i mottagningsrummet för att diskutera med socialarbetaren, psykologen, specialläraren eller familjearbetaren, förmodligen med hela bunten eftersom allihopa skulle finnas under samma tak. Just så som tjänsterna borde utvecklas, ”yhden pysähdyksen taktiikka” har någon hittat på att kalla detta.

Men, den som känner till Ankarhusets verksamhet vet att Ankarhuset har ju varit så mycket mera. Det är ett ställe dit du kan stiga in och kolla om familjedagvårdsledaren är på plats för en stunds diskussion, eller knacka på hos specialläraren. Där finns utrymme för gruppverksamhet, möjlighet för tredje sektorns aktörer att komma in och ordna sina tjänster och stödgrupper för familjer och invånare som sedan kan stöttas och hjälpas vidare med denna lågtröskelverksamhet.

Nu befarar vi att en del av den etablerade och fungerande värdefulla verksamhet blir utan fungerande, lättillgängliga utrymmen när familjecentern planeras flytta till ny fastighet.

Finns det möjlighet att ordna de olika verksamhetsformerna som förut? Är det möjligt att stiga in i den nya centralen när som helst? Får tjänster producerade av tredje sektorns aktörer utrymme och tillträde som tidigare, och kan deras tjänster utvecklas vidare? Finns det risk för att när olika myndigheter som t.ex. barnskyddet inhyses i samma utrymmen att det inte mera finns möjlighet till öppna dörrar?

Eller blir den en gång låga tröskeln nu istället för hög när myndigheten ”övervakar” i rummet bredvid? Har inte den mysiga lekplatsen utanför Ankarhuset en betydelse för familjer som behöver familjecentrets tjänster?

Det finns så mycket bra, så mycket värdefullt som inte kan packas ner i flyttlådan, och allt handlar i slutändan om familjen och kommuninvånaren som familjecentret ska finnas för.

Vi föreslår nu att det tas en paus i flyttplanerna för att utvärdera situationen.

Kanske åtminstone en del av verksamheten borde bli kvar i Ankarhuset? Ankarhusets verksamhet har utvecklats under många år, det har satsats mycket tid och pengar för att etablera denna värdefulla helhet av lågtröskeltjänster.

Ankarhuset har lockat besökare från olika håll, och bidrar fullständigt till den positiva dragkraften som vi i Pargas behöver. Vi vet alla att olika stödtjänster för barn och familjer behövs idag mer än någonsin tidigare. Oavsett vart flyttbilen sedan för sitt lass är det viktigt att förstå att för familjecentern är inte väggarna det väsentliga utan verksamheten, och Pargasbon som måste få utrymme för att existera.

Maria Lindell-Luukkonen
Lärare

Hanna Karlsson
Serviceområdeschef inom småbarnspedagogik

SDP:s kommunalvalskandidater i Pargas