Encelliga alger, svampar, urorganismer och bakterier kallas mikrober.

Bakteriens struktur: Kapsel, cellvägg, cellmembran, cytoplasma, ringformad kromosom, cilier, flageller.

Olika bakterier känns igen på deras form:

1. kocker är kulformade
   2. baciller är stavformade
   3. spiriller är spiralformade
   4. vibrioner är böjda

Bakterier förökar sig snabbt genom delning.

De behöver näring, fukt och värme.
Kroppen har nyttiga bakterier på huden, i munnen och tarmen.
Människan lever i symbios med sina bakterier.
Bakterier kan bilda vilosporer som klarar torka, extrem temperatur och gifter under en lång tid.
Bakterier som har motståndskraft mot antibiotika kallas resistenta (s.k. sjukhusbakterier).

Virus är mindre än bakterier.

De saknar cellstruktur och anses inte vara organismer.
Virus har en proteinkapsel ytterst och trådlik arvsmassa inuti.
De kan inte föröka sig utan en cell.
De bekämpas inte med antibiotika utan genom vaccinering.

Vårt immunförsvar hindrar, känner igen och förstör skadliga mikrober.
Vi har olika vita blodkroppar:
ätarceller (makrofager) som förstör bakterier
lymfocyter som bildar antikroppar
Minnesceller som lever länge kvar

Vaccinering betyder att man tillför kroppen döda, försvagade bakterier eller deras gift som vaccin. Då bildar kroppen minnesceller och antikroppar i blodet och vi får immunitet mot den sjukdomen.
I Finland vaccineras vi mot t ex polio, kikhosta, stelkramp, mässling.

När kroppens immunförsvar anfaller sig självt får vi ledgångsreumatism.
Allergi uppstår när immunförsvaret reagerar för starkt på ofarliga ämnen.