Lappland

Lappland

Samer

Samerna kallar sig för sámi, sápmi eller sápmelas. Samerna har ett eget språk. Som är samiska. Som varierar i vilket land som dom är i. I finland finns ca 6000 samer. Samernas nationaldag är den 6.2. Det är Astrid båhl från skibotn,Troms i Norge som formgivit den. Cirkeln symboliserar solen och månen,där solringen är röd och månringen är blå. Samernas flagga togs i användning år 1986. Renskötsel ,fiske och jakt är oftast samernas job.Elsa laula 1917 förde hon fyra vindar mot varandra=fyra olika samer en från Sverige,Lappland och Finland. Elsa laula föddes 1877 i Tärneby. När hon var 27 år bildade hon den första samiska riksorganisationen Lapska centralförbundet som hon även blev ordförande för.

Fjäll

I finland är den högsta punkten i Halde fjäll 1324 m hög, men toppen är i egentligen i Norge och bär är den 1361 m hög.

Renen

Renen är anpassad för att leva i fjällen om sommaren och i skogslandet om vintern. Den äter gräs och örter på sommaren och lavar,framförallt renlavar, på vintern. Renen kan bli 210 cm lång. Hanen väger ungefär 100-150 kg. Honan väger ungefär 60-90 kg.

Livsmiljö: Renarna bor mest i skogen. Det får mycket små ungar som lär sig att gå snabbt. Renen springer ganska fort.


Fjällräv

Fjällrävens kroppslängd är ca 50 - 85 cm och svansen är 28 -55 cm lång. Mankhöjd är ca 28 cm och dess vikt är 3 -8 kg. Fjällräven kan få 5-10 ungar och fjällräven kan bli 7-8 år. Fjällrävens päls är helt vit på vintern. Fjällräven kallas också blåräv. År 1990 höll fjällräven på att försvinna helt. Fjällrävens faror är inte så många men dom är svält, kungsörn och rödräv.


Turism i Lappland

Turister kommer till Lappland för att uppleva norrsken, vandring, skidåkning, slalom, ruska, jultomtens by, guldvaskning, tystnad, lugn, snö, köld och renarna.

Ruska är att när det är höst i Lappland så blir det många fina färger.

Vaska guld är att man tar sand i en vaskpanna eller en vaskränna och sköljer med vatten så att all sand far bort och att guldet stannar kvar.

Skogsrenen

Skogsrenen höll nära på att försvinna från Finland i början på 1900-talet. I mitten av 1900-talet såg man nästan ingen skogsren längre. När befolkningen bredde ut sig så drog skogsrenen sig tillbaka till där det var lugnare trakter. Skogsrenen är lite större en tamrenen men annars är de nästan helt lika. I Kuhmo finns det i dag över ett par tusen renar, men man har flyttat skogsrenen från Kuhmo ner till mellersta Finland.

Peda.net käyttää vain välttämättömiä evästeitä istunnon ylläpitämiseen ja anonyymiin tekniseen tilastointiin. Peda.net ei koskaan käytä evästeitä markkinointiin tai kerää yksilöityjä tilastoja. Lisää tietoa evästeistä