Övningen En karta mot mina mål ger stöd för aktörskap genom att den hjälper studeranden att gestalta de delmål hen uppnår på sin väg mot sitt slutgiltiga mål. Övningen finns på websidan Maahanmuuttajien ohjauksen ja neuvonnan tuki maamot.fi.

 

Förberedelser: Uppgiften öppnas på dator eller skrivs ut Material: Utskriften av övningen eller vitt papper och pennor (dator och nätanslutning) För vem: Studeranden som en del av handledningssamtalet eller självständigt mellan handledningssamtalen Längd: Ungefär 15 minuter + genomgång Efter övningen: Genomgång av övningen tillsammans med handledaren. Övningen kan skrivas ut och när handledningen framskrider kan den kompletteras med fler anteckningar.

 

Målsättning:

Målsättningen för övningen En karta mot mina mål är att hjälpa studeranden rent konkret med att göra upp en verksamhetsplan. Att ställa upp små delmål, fastställa en konkret tidtabell och att föregripa eventuella utmaningar stöder studerandens känsla av kontroll och gör planering av framtiden klarare. Att begrunda eventuella utmaningar öppnar upp till diskussion om hur realistiska målen ter sig.

Ohjeet ohjaajalle (ladattava PDF-versio): Instruktioner för handledaren (PDF-version att ladda ner)

Övningen lämpar sig väl att utföras i slutet av handledningssamtalet när man gör upp en plan för fortsättningen. Kartan kan förverkligas på flera kreativa sätt enligt eget önskemål, exempelvis genom att rita, skriva eller åskådliggöra med bilder. Det är bra att reservera tillräckligt med tid för uppgiften inklusive genomgång, t. ex ett handledningssamtal i sin helhet. Man kan använda sig av samma typ av upplägg för att kartlägga studerandens tidigare utbildning och arbetskarriär.

Alternativt kan man be studeranden att göra en skiss av En karta mot mina mål-övningen hemma och därefter gå igenom övningen under samtalet. När man ger instruktionerna för uppgiften lönar det sig i så fall att namnge målet tillsammans och skriva ner det på pappret. Om man gör övningen på traditionellt sätt på papper, får stunderanden behålla den som en ”minneslapp”. I sådana fall kan man också förse kartan med t. ex viktiga kontaktuppgifter och datum.

1. Studeranden namnger ett mål på sin utbildnings- eller karriärstig (eller mer allmänt i livet), mot vilket hen under och efter handledningsperioden vill röra sig (t. ex ett visst yrke eller en viss utbildning, en ny arbetsplats, klarhet i studieplanering, att finna en intressant hobby).
2. Tillsammans begrundar man delmål på färden och studeranden antecknar dessa på ”rutten” på kartan. Handledaren kan hjälpa till med att ställa upp delmål. Vid det här skedet lönar det sig att vara möjligast konkret och tillsammans fundera över tidtabeller för de olika etapperna.
3. Man föregriper eventuella utmaningar på vägen mot målet och faktorer som kan göra att tidtabellen blir svår att hålla (t. ex ekonomiska resurser, tidtabell, arbetssituationen inom önskad branch, svårigheter att kombinera studier och familjeliv). Studeranden antecknar eller ritar in utmaningarna på kartan. Här kan man också hitta på ”omvägar” för att klara av hinder. Samtidigt kan man föra en diskussion om reservplaner.
4. Slutligen begrundar man hurudana styrkor som behövs för att hjälpa studeranden förbi utmaningarna och av vem man kan få hjälp och uppmuntran på resan. Även dessa resurser antecknas eller ritas in på kartan längs rutten.

Tilläggsfrågor för handledaren för genomgången av övningen:

1. Vad drömmer du om? Vilka andra saker ser du i din framtid? Hur passar de här sakerna ihop med ditt mål (exempelvis om 1, 3 eller 5 år)?
2. Vad känns för närvarande mest intressant, ifall du funderar på flera olika utbildnings- eller karriärval? Och vad tycker du att skulle kunna utgöra en reservplan?
3. Vem eller vilka hjälper dig att uppnå ditt mål? Av vem får du hjälp och stöd?
4. Vad skulle kunna försvåra eller göra det långsammare för dig att uppnå ditt mål? Vad skulle kunna hindra dig från att röra dig framåt mot ditt mål? Exempel: ekonomiska hinder, boende, familjeangelägenheter, egna känslor, uppskjutande, brist på färdighet, hurudana färdigheter behövs, inträdesprov, skolframgång, arbetserfarenhet, arbetsmarknadssituation, praktiska orsaker, lagstiftning osv.
   →Diskutera lösningar och sätt att klara av utmaningar som studeranden beskriver.
5. Vilka av dina styrkor hjälper dig att uppnå ditt mål och att möta utmaningar? (Om det är svårt att svara på den här frågan kan man rekommendera att studeranden gör övningen Respons för mitt kunnande).
6. Hurudana tankar ger dig kraft? Hurudana tankar hjälper dig att arbeta vidare mot ditt mål?
7. Hur känner du dig när du når ditt mål? Vem skulle först få höra att du har lyckats? Hur skulle hen reagera? Hur skulle du vilja fira att du lyckats?

Ohjeet opiskelijalle (ladattava PDF-versio): Instruktioner för studeranden (PDF-version att ladda ner)

I övningen En karta mot mina mål kan du konkret planera din framtida utbildnings- och karriärstig. Under övningen funderar du på ditt mål, på steg som du tar på vägen mot ditt mål samt på eventuella utmaningar eller faktorer som gör din väg mot målet långsammare. Du kan vidare fundera på vilka styrkor som tar dig framåt då det uppstår hinder på vägen och vem som kunde hjälpa och uppmuntra dig på din färd. (Om det känns svårt att svara på det här, rekommenderar vi att du gör övningen Respons för mitt kunnande).  

Fundera över vilka delmål du måste uppnå på vägen mot ditt mål. Nu får man vara kreativ: skriv eller rita och gör en sådan karta som passar dig. Du kan begrunda dina delmål med hjälp av exempelvis följande frågor:

• Vad behöver du skaffa dig tilläggsinformation om?
• Vad behöver du göra, inom vilken tidtabell och i vilken ordning för att upp nå ditt mål?
• Hurudana utmaningar stöter du eventuellt på när du arbetar dig mot ditt mål? Hur löser du problemen?
• Hurudana tankar hjälper dig på färden mot ditt mål? Hurudana tankar skadar ditt arbete?
• Vilka färdigheter bör du öva på? Vem hjälper dig? Vilka styrkor har du nytta av under de olika etapperna mot målet?

Bakgrund:

Övningen grundar sig på Vance R. Peavys sociodynamiska och konstruktivistiska handledningsteori mapping-metoden  samt på  Borgens och Amundsons (1996) vägkarta -övning som presenteras i Norman E. Amundsons verk Aktivt engagemang – Att berika vägledningsprocessen (2005, 39).

Andra liknande handledningsövningar på finska och engelska finner du här och här .