Stina: Hej Maria! Jag såg Peter, vår biologilärare i går.
Maria: Menar du efter skolan? Var då?
Stina: Jag och Jannica var ute och letade efter geocachar. Först märkte vi ingenting. Men just när vi hade nått fram till bron såg vi att någon annan var där. Det var Peter och han hade just öppnat skattburken.
Maria: Jaså! Men sade han något? Eller pratade ni med honom?
Stina: Naturligtvis! Vi pratade lite om geocaching. Han har redan över hundra skatter!
Maria: Tänk, att vi inte visste om hans hobby.
Stina: Vi vet egentligen ganska lite om våra lärare.

Ord



Vet du vad geocaching är för något? När man geocachar, är man ute i naturen eller på stan och letar skatter, så kallade cachar. Var man ska börja leta där ute vet man med hjälp av en GPS eller en smarttelefon. På geocaching-sidan på nätet har man tips som hjälper att hitta geocachen. Det finns sådana tips som till exempel "mellan tre träd". När man har hittat det rätta området, börjar man leta överallt, under stenar och i träd. Ibland kan geocachbehållaren se ut precis som en fågelholk eller en sten eller den kan hänga uppe i ett träd.

I geocachbehållaren finns en liten loggbok och en penna. Man skriver in i loggboken och på geocaching-sidan på nätet. Då registrerar man geocachen i sin egen nätloggbok. Ibland finns det också små föremål i behållaren som till exempel en nyckelring eller en liten leksaksbil. Man kan geocacha var man än befinner sig – i ens näromgivning eller utomlands. Man får frisk luft och motion och samtidigt tränar sin hjärna. Det är en fin känsla att hitta en geocache.

Ord