Jorden rör sig i en nästan rund bana runt solen.
Eftersom den åt ena hållet är några procent smalare är det en ellips.
Solen är inte i mitten utan lite åt vår vintersida, solen är alltså närmare vid vår vinter.
Eftersom jorden är närmare rör den sig snabbare och vår vinter är ett par veckor kortare än sommaren. Ett varv tar ca 365 och en fjärdedels år.
Eftersom vi ser bortåt från solen under natten kommer vi att se olika delar av rymden på olika årstider.
Jorden lutar mot sin bana 23,5 grader, norr är alltid lika vänd, mot polstjärnan.
Lutningen gör att det finns årstider då solen lyser på norra polen under sommaren (midsommarsolstånd22.6) och mot södra under vintern (vintersolstånd 22.12). Solen lyser då vinkelrätt (zenit) vid vändkretsarna. Vid vårdagjämning och höstdagjämning är dag och natt lika på hela klotet och solen i zenit vid ekvatorn.
Lutningen gör också att det bildas ljuszoner, mellan vändkretsarna kan solen vara i zenit, mellan vändkretsen och polcirkeln är solen alltid i mindre vinkel än 90, på polsidan om polcirkeln finns det dagar då solen aldrig stiger över horisonten och likväl dagar då solen är uppe hela dygnet. Solen står alltid lägre än 47 grader.