https://peda.net/id/f52e64181 2020-03-17T21:41:03+02:00 https://peda.net/:static/533/peda.net.logo.bg.svg <div class="license">Tämän sivun lisenssi <a rel="license" href="https://peda.net/info">Peda.net-yleislisenssi</a></div> https://peda.net/id/1dec0f641 2015-07-25T18:55:30+03:00 <ul> <li>Fett behövs som energikälla och innehåller mest energi av de tre näringsämnena.</li> <li>Fett behövs som ett värmeisolerade lager under huden.</li> <li>Fett skyddar inre organ och transporterar fettlösliga vitaminer (A, D,E och K)</li> </ul> <p><strong>Fettmolekylen<br/> </strong></p> <ul> <li>Fettmolekylen består grundämnena kol, väte och syre.</li> <li>Fettmolekylen bildas av glycerol (trevärd alkohol) och tre fettsyror (karboxylsyror med 16-18 kolatomer).</li> <li>Fettmolekylen är en ester.</li> </ul> <p><strong></strong><span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/fetter/fettmolekyl-jpg2#top" title="fettmolekyl.jpg"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/fetter/fettmolekyl-jpg2:file/photo/b5e993a5d79f8dd55023c86a7d5a343d61bd1c2d/fettmolekyl.jpg" alt="" title="fettmolekyl.jpg" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> </p> <p><strong>Djurfetter </strong>(animaliska fetter)</p> <ul> <li>Mättade fettsyror har enkelbindningar mellan alla kolatomer.</li> <li>Djurfetter innehåller mättade fettsyror.</li> <li>Djurfetter är i fast form vid rumstemperatur.</li> </ul> <p><strong>Växtfetter </strong>(Vegetabiliska fetter)</p> <ul> <li>Enkelomättad fettsyra har en dubbelbindning mellan kolatomer, medan fleromättad har två eller flera dubbelbindningar.</li> <li>Växtfetter innehåller omättade fettsyror.</li> <li>Växtfetter är flytande vid rumstemperatur (växtoljor).</li> <li>Vid omvandling av växtoljor till margarin (fast form) måste omättade fettsyror omvandlas till mättade genom reaktion med vätgas.</li> </ul> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=O7FgZsghVSQ&amp;list=PLp3NbHYYT6eS5VUJ397b66ACSklx5Afiz&amp;index=4" rel="nofollow ugc noopener">Fetter (video av Andreas Sandqvist)</a> 2015-06-27T16:55:06+03:00 https://peda.net/id/11aefb121 2020-03-18T19:02:17+02:00 <ul> <li>Människan får största delen av sin energi från kolhydrater.</li> <li>Kolhydrater finns det rikligt av i spannmålsprodukter, grönsaker, frukter och socker.</li> </ul> <p><br/> <b>FOTOSYNTES</b><br/> Fotosyntes sker hos växterna.<br/> koldioxid + vatten + ljusenergi -&gt; kolhydrater + syre <span class="medium"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/kolhydrater/fotosyntes-png3#top" title="fotosyntes.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/kolhydrater/fotosyntes-png3:file/photo/73e76ced6ccbb5fefeae36a9f9c3855c0f0ab518/fotosyntes.png" alt="" title="fotosyntes.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Reaktion som ger druvsocker:<br/> 6 CO₂+ 6 H₂O + ljusenergi -&gt; C₆H₁₂O₆ + 6 O₂</p> <p> </p> <p><b>CELLANDNING<br/> </b>Cellandning innebär förbränning av kolhydrater i celler hos djur och växter.<br/> kolhydrater + syre -&gt; koldioxid + vatten + energi<br/> <br/> Förbränning av druvsocker<br/> C₆H₁₂O₆ + 6 O₂ -&gt; 6 CO₂+ 6 H₂O + energi (värme, rörelseenergi o.s.v.)<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=L7kGt-0mlK4&amp;index=1&amp;list=PLp3NbHYYT6eS5VUJ397b66ACSklx5Afiz" rel="nofollow ugc noopener">Fotosyntes och cellandnig (video av Andreas Sandqvist)</a><br/> <br/> <br/> <br/> <b>INDELNING AV KOLHYDRATER</b><br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/kolhydrater/ik#top" title="indelning kolhydrater.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/kolhydrater/ik:file/photo/bb386c3cbc12bcbef1994aca3c23fc286b276c9f/indelning%20kolhydrater.png" alt="" title="indelning kolhydrater.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <p><strong>Enkla sockerarter </strong>(monosackarider)</p> <ul> <li>Glukos (druvsocker) är sockeret som finns i boldet (&quot;blodsocker&quot;).</li> <li>Fruktos (fruktsocker).</li> </ul> <p>Molekylformel för monosackarider C₆H₁₂O₆</p> <p><br/> <br/> </p> <p><strong>Sammansatta sockerarter </strong>(disackarider)</p> <ul> <li>Sackaros (Rörsocker, “vanligt socker“)</li> <li>Maltos (Maltsocker)</li> <li>Laktos (mjölksocker)</li> </ul> <p>Sammansatta sockerarter bildas av två enkla sockermolekyler:<br/> 2 C₆H₁₂O₆ -&gt; C₁₂H₂₂O₁₁ + H₂O<br/> <br/> Molekylformeln för disackarider: C₁₂H₂₂O₁₁</p> <p><br/> <br/> </p> <p><strong>Polysackarider</strong></p> <p><strong>Stärkelse</strong> finns i bl.a. potatis, ris och pasta.<br/> Stärkelsemolekylen byggs upp av 200 - 2000 glukosmolekyler.</p> <p><strong>Cellulosa</strong> finns bl.a. trä och används för att framställa papper.<br/> Cellulosamolekylen byggs upp av 2000 - 10 000 glukosmolekyler.<br/> Människa kan inte bryta ner cellulosa men fibrerna hjälper till vid matsmältningen.<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=yYH8sPhwVqU&amp;index=2&amp;list=PLp3NbHYYT6eS5VUJ397b66ACSklx5Afiz" rel="nofollow ugc noopener">Kolhydrater del 1 (video av Andreas Sandqvist)</a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=HliO6ZWZ688&amp;list=PLp3NbHYYT6eS5VUJ397b66ACSklx5Afiz&amp;index=3" rel="nofollow ugc noopener">Kolhydrater del 2 (video av Andreas Sandqvist)</a></p> 2015-06-27T16:54:45+03:00 https://peda.net/id/2501aa481 2020-03-18T19:02:28+02:00 <ul> <li>Ett annat namn för proteiner är äggviteämnen.</li> <li>Mat som innehåller rikligt med proteiner är mjölkprodukter, ägg, kött och fisk.</li> <li>Även produkter från växtriket innehåller proteiner som t.ex bönor.</li> <li>Människan får energi vid förbränning av proteiner, men proteinerna är även cellernas byggnadsmaterial.</li> </ul> <p><strong>Proteinmolekylen<br/> </strong></p> <ul> <li>Proteinerna innehåller förutom grundämnena kol, väte och syre även t.ex. kväve svavel och fosfor.</li> <li>Proteinerna består av aminosyror som är bundna till varandra med peptidbindning.</li> <li>En enda proteinmolekyl kan bestå av tiotusentals aminosyror.</li> </ul> <p> </p> <p><strong>Aminosyror<br/> </strong></p> <ul> <li>Proteinerna är uppbyggda av 20 olika aminosyror.</li> <li>Den enklaste aminosyran är glycin:</li> </ul> <p><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/proteiner/glycin-gif#top" title="glycin.gif"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/nk/proteiner/glycin-gif:file/photo/4e9f845d7ec69c55711fecaade606266f3f44b33/glycin.gif" alt="" title="glycin.gif" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <ul> <li>Människa kan inte framställa aminosyror (växterna framställer aminosyror).</li> <li>Människa får aminosyror från proteiner som finns i maten (växter och kött).</li> <li>Protein i maten sönderdelas till aminosyror och byggs ihop till de till de proteiner som människa behöver för olika funktioner.</li> </ul> <p><br/> Exempel på proteiner som människa behöver:</p> <ul> <li>Keratin finns i hår och naglar</li> <li>Myosin finns i muskler</li> <li>Hemoglobin (röda blodkroppar) transporterar syre</li> <li>Insulin reglerar blodsockerhalten (mängden glukos) i blodet</li> <li>Enzymer är proteinmolekyler som fungerar som är biologiska katalysatorer i kroppen.</li> </ul> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=pZ3NZoEfjOw&amp;list=PLp3NbHYYT6eS5VUJ397b66ACSklx5Afiz&amp;index=5" rel="nofollow ugc noopener">Proteniner (video av Andreas Sandqvist)</a> 2015-06-27T16:55:18+03:00 https://peda.net/id/6538bab81 2015-07-24T20:44:28+03:00 <!--filtered tag: <article--><!--filtered attribute: id="uuid-745f8c38-1e3f-11e5-9941-bc5ff4fb02d1"--><!--filtered attribute: class="link document uuid-745f8c38-1e3f-11e5-9941-bc5ff4fb02d1 enclose"--><!--filtered attribute: data-id="745f8c38-1e3f-11e5-9941-bc5ff4fb02d1"--><!--filtered attribute: data-draft-type="published"--><!--&gt;--><!--filtered tag: <header--><!--&gt;--><h1><!--filtered attribute: class="link"--><a href="http://www.elevspel.se/amnen/kemi/449-kemi-i-kroppen.html" title="http://www.elevspel.se/amnen/kemi/449-kemi-i-kroppen.html (avautuu uuteen ikkunaan)" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Kemi i kroppen</a></h1> <!--filtered end tag: </header>--><div class="main"></div> <!--filtered tag: <footer--><!--&gt;--><!--filtered end tag: </footer>--><!--filtered end tag: </article>--> 2015-06-29T12:15:33+03:00