Material som stöder skolarbete

Monialaiset oppimiskokonaisuudet

2019-05-14T15:05:30+03:00

Tervetuloa monialaisten oppimiskokonaisuuksien maailmaan! Sivustolla tutustutaan eri puolilla Suomea toteutettuihin kokonaisuuksiin. Alta löydät myös maksuttoman oppaan ja julisteen oman kokonaisuutenne suunnittelun, toteutuksen ja arvioinnin tueksi.
https://www.monialaiset.fi/

Repullinen vinkkejä: OPAS monialaisiin oppimiskokonaisuuksiin
https://static1.squarespace.com/static/5837fa4ff7e0abfee6d752a0/t/589351b4b8a79bad7a126cfe/1486049742005/MOK-opas_210x210_web2.pdf

Erilaisia case-esimerkkejä
https://www.monialaiset.fi/caset

Samun tiedekanava

2019-01-07T10:23:17+02:00

Matematiikka on kaikkialla, me emme vain näe sitä. Tällä kanavalla matikan, fysiikan, luonnon ja laskennallisen tieteen ihmeet ottavat näkyvän muodon! Samun tiedekanavalla Helsingin yliopiston teollisuusmatemaatikko Samu Siltanen popularisoi tiedettä monin tavoin. Hänet tunnetaan valovoimaisena esiintyjänä, joka kiertää ahkerasti puhumassa matematiikasta. Helsingin yliopisto palkitsee tutkijoita parhaista suorituksista vuosittain. J.V. Snellman-palkinto, jonka saa tunnustuksena tieteellisen tiedon ansiokkaasta välittämisestä, jaettiin tänä vuonna (2018) professori Samuli Siltaselle.
Läs mera: https://www.helsinki.fi/fi/uutiset/luonnontieteet/palkinto-tieteen-popularisoinnista-ja-10-000-katselukertaa-samuli-siltanen-yleistajuistaa-matematiikkaa-video-kerrallaan

https://www.youtube.com/channel/UCqLotwIUgACx2xwUTLo8JqA/videos

Skolverket: Lärportal

2018-12-17T15:00:07+02:00

Här finns material för att utveckla undervisningen tillsammans med dina kollegor. Läs nyskrivna artiklar, se undervisningsfilmer och lyssna på intervjuer med forskare inom pedagogik och didaktik

https://larportalen.skolverket.se/#/

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

2018-11-30T11:51:16+02:00

Anna Hass blogg:
http://glimrandeglimtar.blogspot.com/2017/11/undervisa-sa-har-acceleration-och.html

Läs gärna vidare:

- planera differentierad undervisning så här – översatt material

- 9 strategier för att undervisa begåvade elever

- introduktion till Skolverkets material om att undervisa särskilt begåvade elever

- De 6 typerna av begåvade elever, och vad de behöver av skolan

- Lärarens 10 saker du behöver veta om begåvade elever

- en svensk specialpedagogs tips för inkluderande och engagerande undervisning

Mrs. Smith´s class

2018-11-30T11:35:59+02:00

https://sites.google.com/a/yukonps.com/smith/gifted-and-talented-links-and-resources

Strategier för att implementera undervisning (2 sidor, klicka på länken längst nere efter att du har öppnat dokumentet)

2018-11-29T09:59:52+02:00

SS checklista med sätt du kan differentiera Teacher-Questionnaire-IS.pdf

Skolverket: Särskilt begåvade elever

2018-11-27T11:27:15+02:00

Har du en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Forskare och lärare ger dig stöd och inspiration för att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever

Saara Seppäläinen (2016) : KYLLÄHÄN NE PÄRJÄÄ.” – Erityisopettajien näkökulmia lahjakkaiden oppilaiden tukemisesta suomalaisissa peruskouluissa.

2018-11-27T11:23:21+02:00

Kasvatustiede, pro gradu-tutkielma, Oulun yliopisto

Saara Seppäläinen: Tämän tutkimuksen tutkimustulokset eivät ole yleistettävissä, sillä kyseessä on laadullinen tutkimus ja haastateltavien joukko oli pieni. Johtopäätelmät on tehty vain tätä aineistoa koskeviksi. Tutkimustulosten perusteella voidaan sanoa, että erityisopettajilla on suhteellisen positiivinen käsitys lahjakkaiden opettamisesta ja he tunnistavat lahjakkuuden eri lajeja monipuolisesti. Tutkimus antaa avaimia lahjakkuuksien ja lahjakkaiden oppilaiden tunnistamiseen koulussa sekä tarjoaa runsaasti kehitysideoita lahjakkaiden oppilaiden tuen järjestämiseen suomalaisessa peruskoulussa.

http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201604081421.pdf

Vuokila, A.-M. 2009. Ettei kenenkään tarvitsisi opetella uudelleen lukemaan. Äidinkielen opetuksen ylöspäin eriyttäminen peruskoulun ensimmäisellä luokalla.

2018-11-27T11:12:18+02:00

Jyväskylän yliopisto. Kokkolan yliopistokeskus Chydenius. Kasvatustieteen pro gradu -tutkielma, 129 sivua, 3 liitesivua.

Anna-Maija Vuokila: Tavoitteenani on pystyä perustelemaan eriyttämisen tarvetta myös muille opettajille. Tutkimuksessani etsin menetelmiä eriyttämiseen ja tutustun käytössä olevan opetusmateriaalin antamiin eriyttämisen mahdollisuuksiin. Haastattelen muutamaa kokenutta opettajaa, jotka ovat toteuttaneet eriyttämistä omassa työssään. On tärkeää, että arvokkaat kokemukset saavat siirtyä uusien opettajien käyttöön. Tiedän, että eriyttämistä tarvitaan, mutta Goethen sanoin ”tietäminen ei riitä, eikä tahtominen, vaan on myös toimittava!”

https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/22687/URN_NBN_fi_jyu-200912214573.pdf?sequence=1

Att arbeta med särskilt begåvade elever

2018-11-26T19:54:17+02:00

Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever kom i början av 2015 och innehåller en grundläggande orientering om särskild begåvning tillsammans med ämnesdidaktiskt stöd. Det finns även ett studiepaket för skolpersonal. Närmast obligatorisk läsning även för föräldrar.

På dessa sidor hittar du också förslag på hur särskild begåvning kan uttryckas i olika ämnen. Det finns också exempel på hur undervisningen kan utformas för att utmana särskilt begåvade elever och främja deras utveckling.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever

Elevexempel i skolan

2018-11-30T13:01:14+02:00

En text av speciallärare Mona Liljedahl som Anna Hass har fått tillstånd att publicera i sin blogg. Mona har sammanställt några typiska elevscenarier, och ger rekommendationer utifrån dem och den forskning och praxis som finns kring elever med hög begåvning.

http://glimrandeglimtar.blogspot.com/2015/02/sarbegavade-barn-elevexempel-i-skolan.html

Kännetecken, behov och problem samt testning enligt Mensa

2018-11-26T19:46:21+02:00

Kännetecken

För att räknas som särbegåvad behöver du/ditt barn/din elev inte vara utpräglad i alla dessa drag men bör omfatta flera av nedanstående kännetecken.

Särbegåvade barn utmärker sig oftast i yngre år genom att:

Vara medveten och uppmärksam
Tänka och resonera abstrakt
Ha hög aktivitetsnivå
I vissa fall klart mindre sömnbehov
Vara extremt nyfiken och visa en nästan omåttlig lust på att lära sig nytt, att förstå sin omvärld
Lära sig nya saker snabbt
Vara känslosam och ha svårt att ta kritik
Visa tydliga drag av perfektionism
Visa intresse för intellektuella utmaningar, t.ex. pussel, tal och labyrinter.

Särbegåvade barn i skolåldern kännetecknas ofta av att de:

Har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg kunskap och bearbeta information snabbt.
Ibland är negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning. Detta skapar i sin tur rastlöshet vilket kan ge ett aggressivt beteende, eller omvänt ett passivt avståndstagande från skolan där barnet börjar dagdrömma och bli uppslukad av en inre värld.
Visar prov på mycket stor koncentrationsförmåga inom självvalda aktiviteter.
Är öppna på andra sätt för inlärning.
Är duktiga på att tala men dåliga på att skriva.
Söker sig ofta till äldre personer
Har ibland dåliga relationer till kamrater och lärare.
Är extremt vetgiriga vilket kan leda till att deras frågor uppfattas som provocerande.
Ser lösningar som ingen annan ser.
Vill förstå orsak-verkan.
Kan vara så uppslukade av tankar att man måste fysiskt röra vid dem för att få kontakt.
Har en högt utvecklad känsla för rättvisa vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.
Kan ha mycket svårt att släppa en aktivitet för att gå vidare till nästa. Önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
Har svårt att arbeta med lätta ämnen men trivs med komplexitet.

Behov – hur möter man dem?

Kännetecknen ovan medför att gruppen har andra behov än majoriteten av alla barn. Dessa behöver omgivningen möta, vare sig det är hemma i familjen eller i skolan. Även inom gruppen finns som tidigare påpekat variation, men några punkter utkristalliserar sig tämligen allmänt:

Identifikation – Steg ett för alla åtgärder för ett särbegåvat barn är naturligtvis att nyckelpersoner identifierar det som särbegåvat. En identifiering med efterföljande dialog med barnet och föräldrarna, är en förutsättning för att skolgången ska kunna anpassas för att bli så bra som möjligt. Det är också mycket givande för särbegåvade barn att umgås med andra särbegåvade barn, både socialt och i undervisningssituationer.

Acceleration – Inlärningen sker smycket snabbare för särbegåvade barn och de behöver inte repetera materialet i lika hög grad som andra barn. Testa barnets kunskapsnivå och anpassa materialet samt undervisningstakten därefter. Lämna det inte ensamt med materialet – särbegåvade barn behöver lika mycket stöd och undervisning som andra barn, men på sina villkor.

Berikning – Låt barnet studera saker som faller utanför läroplanen eller som spänner tvärs över flera ämnen. Ha extra/fördjupande material lätt tillgängligt i klassrummet.

Mentorskap – Ibland räcker inte en lärares kunskaper. För att få bättre möjlighet att utveckla sina tankar och intressen inom skolan men delvis utanför klassrummets ramar kan det vara bra om skolan kan bistå eleven med en vuxen person som kan lyssna på elevens funderingar. Mentorn behöver inte nödvändigtvis vara specialist i det eleven är intresserad av men behöver vara intresserad av elevens utveckling och kunna lyssna och uppmuntra på ett stödjande sätt. Mentorn kan också fungera som ämnesspecifik mentor om hon eller han har möjlighet att ge mer konkreta utmaningar inom elevens intresseområde.
Vi har också varit med om fall när mentorer rekryterats från utanför elevens skola, till exempel på mer eller mindre närliggande universitet/högskolor.

Problem – om inget görs

Särbegåvade barn som inte blir upptäckta och inte får den stimulans och det stöd de behöver blir ofta understimulerade, uttråkade och känner att ingen förstår dem. Det i sin tur kan leda till bland annat:

Underprestation
Dålig studieteknik, bristande studievana vilket kan bli ett problem vid högre studier
Självvald isolering
Mobbing
Försämrad självkänsla
Utåtagerande beteende
Depression

Tecken på understimulans som lärare lägger märke till kan t.ex. vara:

Prestationer under genomsnittet i klassen baserat på dålig motivation
En ovanligt god förståelse för ämnet när barnet är motiverat.
Försök att undgå nya aktiviteter (för att på så sätt undgå en möjligen icke-perfekt lösning)
Ett obehag att vara del av en grupp
Ett beteende baserat på osäkerhet, tillbakadragenhet
Motvilja för prov
Ingen ambition för eller inga klara framtidsmål eller ingen ”karriärväg”

Ytterligare ett problem som förhoppningsvis kommer att minska när särbegåvning blir mer känt, är att särbegåvade barn blir feldiagnosticerade med tillstånd de inte har. Det kan vara värt att poängtera:

”Särskild begåvning” är inte en diagnos
Särbegåvade barn har inte psykiska diagnoser i högre grad än andra barn
Brist på stimulans eller andra miljöproblem kan ge problem
Diagnoser förekommer även hos begåvade barn, precis som hos andra barn – begåvningen kan dölja en diagnos och en diagnos kan dölja begåvningen.

Testning

Ofta kommer frågan om testning upp i eller inför skolan eller förskolan och då kan skolpsykologen vara rätt resurs för att komma till testning. För barn brukar en rad olika tester utföras för att ge en bild av deras utveckling på olika områden. Eftersom barn utvecklas så snabbt och olika på många områden kan det ibland vara bra att göra om testningen efter några år.

Som vi ser det är det dock inte alltid nödvändigt att testa sig/den unga: tänk först efter vad testningen syftar till i just ert fall.

KÄLLA: https://www.mensa.se/gcp