<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/533/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Metallernas kemi Åk9</title>
<id>https://peda.net/id/d655ba6c1</id>
<updated>2016-08-21T19:32:33+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/d655ba6c1:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/533/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>METALLERNAS EGENSKAPER</title>
<id>https://peda.net/id/85dcfc922</id>
<updated>2015-07-25T18:58:48+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/me2#top" />
<content type="html">&lt;ol&gt;&#10;&lt;li&gt;Metallatomer har i allmänhet en eller två elektroner i det yttersta skalet.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Metallernas joner är posivit laddade.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Metaller leder elektricitet och värme.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Metaller är sega och formbara, de kan smidas och tänjas.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Metallerna har hög smältpunkt.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ol&gt;</content>
<published>2015-07-07T10:41:04+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>METALLERNAS SPÄNNINGSSERIE</title>
<id>https://peda.net/id/5ceea8822</id>
<updated>2020-03-18T19:04:09+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/ms#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Oxidation&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Ett ämne oxideras då det reagerar med syre och bildar en oxid.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ett ämne oxideras då det ger bort elektroner (allmän definition).&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;strong&gt;Reduktion&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Ett ämne reduceras då det ger bort syre.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ett ämne reduceras då det tar emot elektroner (allmän definition).&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;Exempel på oxidation och reduktion&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Oxidation av järn innebär att en järnatom blir till en järnjon genom att ge bort två elektroner.&lt;br/&gt;&#10;Fe -&amp;gt; Fe2+ + 2e-&lt;br/&gt;&#10;Reduktion av en järn innebär att en järnjon blir till en järnatom genom att ta emot två elektroner.&lt;br/&gt;&#10;Fe2+ + 2e- -&amp;gt; Fe&lt;strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Metallernas spänningsserie&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;:&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Li K Ba Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Co Ni Sn Pb (H) Cu Hg Pt Ag Au (C)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;strong&gt;Exempel på hur man använder metallernas spänningsserie&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Ädla metaller som finns till höger om H&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;regerar inte med syror så att vätgas frigörs. Oädla metaller som finns till vänster om H reagerar med syror så att vätgas frigörs.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ju längre till vänster en metall finns i metallernas spänningsserie, desto oädlare är metallen och desto lättare bildar den joner genom oxidation (ger bort elektroner).&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;En metall till vänster reducerar alltid joner av en metall till höger.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=DIOCW3S4sjw&amp;amp;index=2&amp;amp;list=PLELzwOckEbijQ_3Z7f5DOdH5PKfBFLJXQ&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Metaller är reduktionsmedel (video av Magnus Ehinger)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;</content>
<published>2015-07-07T11:01:24+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>GALVANISKT ELEMENT</title>
<id>https://peda.net/id/6f995cca2</id>
<updated>2020-03-18T19:04:19+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/geb#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/geb/krets-png#top&quot; title=&quot;krets.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/geb/krets-png:file/photo/c5c553a4d0f5094290f792c049693f3fcaf613f7/krets.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;krets.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Lampan lyser om det går en elström i den slutna kretsen.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;För att få en elström behövs en spänning som fås från ett batteri.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Spänningen finns mellan batteriets positiva pol (+) och en negativa pol (-).&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;P.g.a. spänningen rör sig elektroner (e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;) från - till + genom kretsen och lampan.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Ett galvaniskt element (batteri) består av:&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;två olika metaller&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;elektrolyt d.v.s. en vätska som leder elektricitet p.g.a. att den innehåller joner&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;den oädlare metallen blir negativa pol och den ädlare positiv pol&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;span class=&quot;small&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/geb/ge#top&quot; title=&quot;galvaniskt element.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/geb/ge:file/photo/0cc2fe2b70bf99de737910fbcbfedf96fe401f7a/galvaniskt%20element.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;galvaniskt element.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=DGNTbb3gsEU&amp;amp;index=6&amp;amp;list=PLELzwOckEbijQ_3Z7f5DOdH5PKfBFLJXQ&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Galvanisk element (video av Magnus Ehinger)&lt;/a&gt;</content>
<published>2015-07-07T11:01:56+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>ELEKTROLYS</title>
<id>https://peda.net/id/c28d7e9c2</id>
<updated>2015-07-26T11:46:15+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/elektrolys#top" />
<content type="html">Elektrionlys kallas den process där likström åstadkommer en redoxreaktion i en elektrolyt.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;img src=&quot;http://image.slidesharecdn.com/elektrokemifrfronter-110322094525-phpapp02/95/elektrokemi-28-728.jpg?cb=1300787186&quot; alt=&quot;&quot;/&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=vkdPiM8EWUk&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Elektrolys (video från Helixgymnasiet)&lt;/a&gt;</content>
<published>2015-07-07T11:11:24+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>FÖRÄDLING AV JÄRNMALM</title>
<id>https://peda.net/id/fad08b741</id>
<updated>2020-03-18T19:04:40+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/me#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;1. Järnmalm&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;en bryts och krossas&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Järnmalm finns i berggrunden som järnoxider:&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;svartmalm (magnetit) Fe&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;blodstensmalm (hematit) Fe&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;2&lt;/b&gt;. &lt;strong&gt;Anrikning&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt; Järnmalmen separeras från övrigt material t.ex. genom att använda roterande magneter.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;3. &lt;/b&gt;&lt;strong&gt;Reduktion av järn i masugnen&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/me/masugn-png#top&quot; title=&quot;masugn.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/me/masugn-png:file/photo/1fa891564192ca09ba841556d742e4598bae101b/masugn.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;masugn.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Kol reagerar med syre och det bildas kolmonoxid och det frigörs värme (exoterm reaktion).&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;2 C + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; -&amp;gt; 2 CO + värme&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Kolmonoxiden tar syre åt sig från järnoxider och blir till koldioxid och järn reduceras (exoterma reaktioner).&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Fe&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; + 3 CO -&amp;gt; 2 Fe + 3 CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + värme&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Fe&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; + 4 CO -&amp;gt; 3 Fe + 4 CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + värme&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;4. Färskning av råjärn ger stål&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Kolhalten minskas från 4 % till under 1,7 % och man får stål d.v.s. smidbart järn.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;5.&lt;/b&gt; &lt;strong&gt;Rostfritt stål &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Rostfritt stål är en legering (blandning) av järn och krom.&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-29T13:24:09+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>KORROSION</title>
<id>https://peda.net/id/b6e2b3c82</id>
<updated>2020-03-18T19:04:51+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/kr#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kemisk korrosion&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Kemisk korrosion innebär oxidation av en oädel metall då den utsätts för luftens syre och fukt.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;strong&gt;Elektrokemisk korrosion&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Då två metaller är i kontakt med varandra via en elektrolyt, korroderar den oädlare metallen mycket snabbt med den ädlare metallen skyddas mot korrosion.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hur kan man skudda en metall (t.ex. järn) mot korrosion?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Man kan förhindrar luft och fukt från att komma i kontant med metallen t.ex. genom att&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;måla den&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;överdra den med plast eller gummi&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;ytbehandla den med vattenavstötande oljor och fetter&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Man kan använd en offermetall vilket innebär att:&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Den ädlare metallen skyddas mot korrosion av en oädlare metall som korroderar.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;T.ex. järn kan skyddas genom att använda zink som offermetaller. Så länge zinken korroderar skyddas järn mot korrosion.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;Vilken av metallerna järn och aluminium klarar sig bättre mot korrosion?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Aluminium regerar snabbt med syre eftersom den är oädlare.&lt;/p&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/kr/korrosion-png#top&quot; title=&quot;korrosion.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/metallernas-kemi/kr/korrosion-png:file/photo/0faa01c99c16e4fd1095bf21091a40675e5af814/korrosion.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;korrosion.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;</content>
<published>2015-07-07T11:11:05+03:00</published>
</entry>


</feed>