<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/537/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Ainekirjoitus</title>
<id>https://peda.net/id/c77f3e905d6</id>
<updated>2016-08-08T15:29:41+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/c77f3e905d6:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/punkalaidun/lukio/oppiaineet/ruotsi/ruotsi-7/ainekirjoitus2#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/537/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>Tuotosten ohjeistus</title>
<id>https://peda.net/id/b7f77296f06</id>
<updated>2022-06-20T10:50:57+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/punkalaidun/lukio/oppiaineet/ruotsi/ruotsi-7/ainekirjoitus2/tuotosten-ohjeistus#top" />
<content type="html"></content>
<published>2022-06-20T10:50:56+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>Vinkkejä tarkistuskierrokselle</title>
<id>https://peda.net/id/e4b0d24e5d6</id>
<updated>2016-08-08T15:30:30+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/punkalaidun/lukio/oppiaineet/ruotsi/ruotsi-7/ainekirjoitus2/vt#top" />
<content type="html">1. &lt;b&gt;Laita subjektit määräiseen muotoon silloin, kun subjektina on SUBSTANTIIVI YKSIN tai YHDISTELMÄ ADJEKTIIVI + SUBSTANTIIVI&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; När dansarna bytte partner hamnade Lisa mitt emot Tom.&lt;br/&gt;&#10; Mötet pågick länge, för Anders bil var kvar nästa morgon.&lt;br/&gt;&#10; De nordiska arkitekterna hävdar sig väl i konkurrensen om stora byggnadsprojekt.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 2. &lt;b&gt;Suomen partitiivia (a, ä) vastaa yleensä ruotsin artikkeliton muoto&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; Ge mig smör. Anna minulle voita.&lt;br/&gt;&#10; Det finns bilar på gatan. Kadulla on autoja.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 3. &lt;b&gt;Laita prepositioiden jälkeen määräinen muoto ellei kyseessä ole sanonta&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; På landet, i staden. Kan du gå ut med hunden?&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 4. &lt;b&gt;Omistajaa ilmaisevien sanojen jälkeen adjektiivi tulee a-muotoon ja substantiivi epämääräiseen muotoon ilman artikkelia&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; Olles lilla syster, min svart-vita katt.&lt;br/&gt;&#10; Poikkeus: oma adjektiivi yksikössä: Olles egen lilla syster, Mats eget hus.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 5. &lt;span class=&quot;editor underline&quot;&gt;Sanajärjestyksestä&lt;/span&gt;:&lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Muista, että konjunktiot eivät käännä sanajärjestystä eivätkä myöskään relatiivipronominit&lt;/b&gt;:&lt;br/&gt;&#10; När solen skiner är det härligt.&lt;br/&gt;&#10; Mamma, vars syster bor i Sverige, är glad, när de åker hit.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Konjunktiot för, ty(sillä), utan ja men aloittavat yksinään päälauseen&lt;/b&gt;:&lt;br/&gt;&#10; Han kom till oss för det regnade inte.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Suomen ja ruotsin kielteinen sivulause ovat sanajärjestykseltään samanlaiset&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; Hän sanoi, että hän ei ole oppinut mitään.&lt;br/&gt;&#10; Han sade att han inte har lärt sig någonting.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Päälauseessa predikaatti on aina toisena&lt;/b&gt;:&lt;br/&gt;&#10; När vårälskarna längtar efter den skira grönskan vill de som är svårt pollenallergiska helst krypa inomhus.&lt;br/&gt;&#10; Under de senaste 20 åren har olika typer av allergier fördubblats.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 6. &lt;span class=&quot;editor underline&quot;&gt;Muista englannin ja ruotsin erot&lt;/span&gt;:&lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Ruotsissa ei ole vill-futuuria&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; För ei vastaa ruotsissa kysymykseen kuinka kauan vaan miksi ajaksi.&lt;br/&gt;&#10; Vi åkte till England för en vecka. Mutta: Vi stannade där en vecka tai i en vecka.&lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Tänka merkitsee ajatella, aikoa ei olla jotain mieltä&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;&#10; Jag tänker åka till Estland i sommar. Jag är av den åsikten att det är trevligt att åka utomlands.&lt;br/&gt;&#10; Ulla tycker/anser att det är dags för henne att börja studera.&lt;br/&gt;&#10; Hon tror att det är nyttigt. Tro III on uskoa, luulla.&lt;br/&gt;&#10; &lt;b&gt;Ruotsin verbi bo III merkitsee asua ja leva II (ei asua, vaan elää)&lt;/b&gt;. Vrt. engl. live.&lt;br/&gt;&#10; &lt;br/&gt;&#10; 7. &lt;b&gt;Käytä verbiä betyda II tai innebära IV asioista ja verbiä mena I ihmisistä&lt;/b&gt;:&lt;br/&gt;&#10; Det betyder att vi måste börja plugga. Vad menar du med det här?</content>
<published>2016-08-08T15:30:30+03:00</published>
</entry>


</feed>