https://peda.net/id/b9229e34d 2016-01-17T15:50:21+02:00 https://peda.net/:static/543/peda.net.logo.bg.svg <div class="license">Tämän sivun lisenssi <a rel="license noopener" href="https://peda.net/info" target="_blank">Peda.net-yleislisenssi</a></div> https://peda.net/id/dd33bd78b 2016-01-18T08:23:44+02:00 <p>ARBETE KRING RELIGION OCH MUSIKHISTORIA</p> <p><br/> Eleverna har en presentation med iPad med powerpoint alternativt puppet pals (i olika scener)</p> <p>Mål:</p> <p>Samarbete över ämnesgränser för att motivera och lära sig mer om verkligheten i Europa från 1500-tal till 1800-tal.</p> <p>Innehåll:</p> <p>Ett arbete görs som kan hållas som ett tal med kollage, alternativt word/powerpoint med inläst information / puppet pals inslag (frivilliga).<br/> <br/> Deadline: 4 april 2016. Arbetet får göras skämtsamt (med humor) eller allvarligt men skall innehålla nedanstående info:</p> <p>Poäng ges för:</p> <p>* tydlig rubrik (1p)</p> <p>*inledning där eleven berättar inläst eller pratar för klassen vad som är ämnet, rubriken, århundradena samt instrumenten/kompositörerna man valt. Motivering ger aktivitetsbonus. (1p)</p> <p>* introducerande bild på två bildkollage för de två tiderna med insrumentet medtaget i bilden (2p)</p> <p>* berättande om vad som är typiskt för de två tiderna (2p)</p> <p>* bildexempel på ett viktigt instrument/två kompositörer från vardera tid som jämförs (2p)</p> <p>* två exempel på kyrkomusik som vardera personen komponerat eller exempel på religiös musik där instrumentet använts (2p)</p> <p>* källförteckning med minst fyra källor (1p)</p> <p>* bra förklaring på vilken källa som är mest pålitlig (1p)</p> <p>*bra förklaring på vilken/vilka källa/källor som är mindre pålitlig(1p)</p> <p>* sammanfattning där det typiska för hur religionen påverkade kompositörens musik eller instrumentets användning/komponerandet under de två århundradena (2p)</p> <p>* medtagande av en miljöfaktor som påverkade det religiösa musikaliska livet under båda århundradena (1p)</p> <p>OBS! ALLA SKALL PRATA. Om inget inbandat eller berättat framför klass sker så får de elever som saknar denna del ett vitsords avdrag.</p> <p>Summa poäng: 16p</p> <p>Eleverna kan jobba enskilt eller i par. (Grupper med tre deltagare är maximala gruppstorleken.)</p> <p>Valbara instrument:</p> <p>blockflöjt på 1500-talet <br/> blockflöjt på 1600-talet<br/> blockflöjt på 1700-talet</p> <p>tvärflöjt på 1700-talet<br/> tvärflöjt på 1800-talet</p> <p>klarinett på 1700-talet<br/> klarinett på 1800-talet<br/> <br/> oboe på 1600-talet<br/> oboe på 1700-talet<br/> oboe på 1800-talet</p> <p><br/> fagott på 1600-talet<br/> fagott på 1700-talet<br/> fagott på 1800-talet<br/> <br/> </p> <p>engelskt horn på 1700-talet<br/> engelskt horn på 1800-talet</p> <p>violin på 1500-talet<br/> violin på 1600-talet<br/> violin på 1700-talet<br/> violin på 1800-talet</p> <p>altfiol på 1500-talet <br/> altfiol på 1600-talet <br/> altfiol på 1700-talet <br/> altfiol på 1800-talet<br/> <br/> cello på 1600-talet<br/> cello på 1700-talet <br/> cello på 1800-talet</p> <p>kontrabas/kontrabasgamba på 1600-talet<br/> kontrabas på 1800-talet</p> <p>trumpet på 1700-talet<br/> trumpet på 1800-talet</p> <p>valthorn på 1700-talet<br/> valthorn på 1800-talet</p> <p>basun/trombon på 1500-talet<br/> basun/trombon på 1600-talet <br/> basun/trombon på 1800-talet<br/> <br/> sinka/zinka på 1500-talet<br/> sinka/zinka på 1600-talet</p> <p>serpent på 1700-talet<br/> tuba/bashorn på 1800-talet</p> <p>harpa på 1700-talet<br/> harpa på 1800-talet</p> <p>orgel på 1500-talet<br/> orgel på 1600-talet<br/> orgel på 1700-talet<br/> orgel på 1800-talet</p> <p>piano på 1700-talet<br/> piano på 1800-talet</p> <p>cembalo på 1600-talet<br/> cembalo på 1700-talet</p> <p>Valbara kompositörer:</p> <p>1500-tal</p> <ul> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Dowland" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">John Dowland</a>(1563–1626)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Leo_Hassler" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Hans Leo Hassler</a>(1564–1612)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Claudio_Monteverdi" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Claudio Monteverdi</a>(1567–1643)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Heinrich_Sch%C3%BCtz" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Heinrich Schütz</a>(1585–1672)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Cr%C3%BCger" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Johann Crüger</a>(1598–1662)</li> </ul> <p>1600-tal</p> <ul> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jean-Baptiste_Lully" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Jean-Baptiste Lully</a>(1632–1687)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Dieterich_Buxtehude" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Dieterich Buxtehude</a>(c. 1637–1707)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Marc-Antoine_Charpentier" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Marc-Antoine Charpentier</a>(1643–1704)</li> </ul> <p>1700-tal (senbarock)</p> <ul> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Pachelbel" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Johann Pachelbel</a>(1653–1706)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Henry_Purcell" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Henry Purcell</a>(1659–1695)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Alessandro_Scarlatti" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Alessandro Scarlatti</a>(1660–1725)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fran%C3%A7ois_Couperin" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">François Couperin</a>(1668–1733)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Antonio_Caldara" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Antonio Caldara</a>(1670/1671–1736)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomaso_Albinoni" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Tomaso Albinoni</a>(1671–1751 eller 1674–1745)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jeremiah_Clarke" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Jeremiah Clarke</a>(c. 1674–1707)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Antonio_Vivaldi" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Antonio Vivaldi</a>(1678–1741)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Georg_Philipp_Telemann" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Georg Philipp Telemann</a>(1681–1767)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Sebastian_Bach" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Johann Sebastian Bach</a>(1685–1750)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Domenico_Scarlatti" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Domenico Scarlatti</a>(1685–1757)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Georg_Friedrich_H%C3%A4ndel" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Georg Friedrich Händel</a>(1685–1759)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Giuseppe_Tartini" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Giuseppe Tartini</a>(1692–1770)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Helmich_Roman" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Johan Helmich Roman</a>(1694–1758)</li> </ul> <br/> Övergångsperioden till klassiken på 1700-tal:<br/> <ul> <li>Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Giovanni_Battista_Pergolesi" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Giovanni Battista Pergolesi</a>(1710–1736)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/William_Boyce" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">William Boyce</a>(1711–1779)</li> </ul> <p><br/> 1800-tal</p> <ul> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Adolphe_Adam" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Adolphe Adam</a> (1803–1856)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Felix_Mendelssohn" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Felix Mendelssohn</a> (1809–1847)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Franz_Liszt" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Franz Liszt</a> (1811–1886)<em></em></li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Gounod" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Charles Gounod</a> (1818–1893)</li> <li><em></em><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/C%C3%A9sar_Franck" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">César Franck</a> (1822–1890)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Brahms" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Johannes Brahms</a> (1833–1897)</li> <li><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jean_Sibelius" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Jean Sibelius</a> (1865–1957)</li> </ul> <p> </p> <p> </p> 2016-01-12T09:41:17+02:00 https://peda.net/id/0be2f7c84 2015-08-26T15:51:11+03:00 <!--filtered tag: <article--><!--filtered attribute: id="uuid-19822e6c-4bf1-11e5-98b6-bc5ff4fb044d"--><!--filtered attribute: class="link document uuid-19822e6c-4bf1-11e5-98b6-bc5ff4fb044d enclose"--><!--filtered attribute: data-id="19822e6c-4bf1-11e5-98b6-bc5ff4fb044d"--><!--filtered attribute: data-draft-type="published"--><!--&gt;--><!--filtered tag: <header--><!--&gt;--><h1><!--filtered attribute: class="link"--><a href="http://1drv.ms/1hDBxy3" title="http://1drv.ms/1hDBxy3 (avautuu uuteen ikkunaan)" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Boken förenklad, anteckningar och tankekartor</a></h1> <!--filtered end tag: </header>--><div class="main"><div class="commentscountwrapper"><a href="https://peda.net/lohja/peruskoulut/rk/kallhagens-skola/oppiaineet2/ue/lk-8/religion-jkr/religion-%C3%A5k-%C3%A5tta/l%C3%A4nkar-till/l%C3%A4nk-1982#comments" class="commentscount" target="_blank" rel="noopener">0 kommenttia</a></div> </div> <!--filtered tag: <footer--><!--&gt;--><!--filtered end tag: </footer>--><!--filtered end tag: </article>--> 2015-08-26T15:50:36+03:00 https://peda.net/id/06fd0862c 2016-01-26T14:55:07+02:00 <dl></dl> https://peda.net/id/1ecff9d80 2015-06-11T00:20:15+03:00 Till vänster finns det material som vi går vi igenom ifråga om olika kyrkosamfund, religiositet i USA, nyare former av religiositet och ekumenik.<br/> <br/> Nedan finns bokens kapitel om kyrkohistoria i förenklad form (kap. 1-11). Dessa öppnar sig om du klickar på den blåa länken nedan.<a href="https://www.dropbox.com/sh/7bnd9r7h6bbf4cl/AAADusKhW9dFJ76Cq83ae0vma?dl=0" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener"><br/> </a><a href="https://www.dropbox.com/sh/7bnd9r7h6bbf4cl/AAADusKhW9dFJ76Cq83ae0vma?dl=0" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener"></a><a href="https://www.dropbox.com/sh/7bnd9r7h6bbf4cl/AAADusKhW9dFJ76Cq83ae0vma?dl=0" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener"></a><br/> <a href="https://www.dropbox.com/sh/g56lo8chjc5wdko/AACYFCnymiVtR_zKI1DFXq0Ia?dl=0" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Religionsbokens kapitel om kyrkohistoria</a> 2015-06-09T23:57:20+03:00