<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/533/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Rörelse och energi</title>
<id>https://peda.net/id/a88db4e62</id>
<updated>2024-10-03T11:35:02+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/a88db4e62:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/533/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>TRYCK</title>
<id>https://peda.net/id/6055ca863</id>
<updated>2015-08-02T12:00:11+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/tryck2#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tryck mot yta&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/tryck2/tryck-png#top&quot; title=&quot;tryck.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/tryck2/tryck-png:file/photo/27baf83e440228b3cf1b2db096b69037fd7d9ba7/tryck.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;tryck.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;p&lt;/em&gt;= tryck, Pa (Pascal) 1 Pa= 1 N/m&lt;sup&gt;2&lt;br/&gt;&#10;&lt;/sup&gt;F = kraft, N&lt;br/&gt;&#10;A = area, m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Stor kraft och liten area ger stort tryck.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lufttryck&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Normalt lufttryck vid havsytan är cirka 100 000 Pa = 1000 hPa&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vattentryck (hydrostatiskt tryck)&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Det hydrostatisk trycket ökar med 10 000 Pa för varje meter man befinner sig under vattenytan&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Exempel &lt;/b&gt; Trycket 5 m under vattenytan.&lt;br/&gt;&#10;5 m under vattenytan är hydrostatiska trycket 50 000 Pa.&lt;br/&gt;&#10;Det totala trycket är 100 000 Pa + 50 000 Pa = 150 000 Pa (lufttryck + hydrostatiskt tryck)&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=_st6Xbequdo&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Tryck fasta material (video av Fröken Ulle)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=KxeuaNAdZB0&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Tryck i gaser (video av Fröken Ulle)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://phet.colorado.edu/sims/html/under-pressure/latest/under-pressure_en.html&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Tryck (simulerling från PhET)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-07-26T12:40:39+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>BUNDEN ELLER FRI ENERGI (Fysik s.138-143)</title>
<id>https://peda.net/id/70e5ec002</id>
<updated>2015-07-26T13:08:38+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/energi#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;Olika former av energi:&lt;/p&gt;&#10;&lt;ol&gt;&#10;&lt;li&gt;Värmeenergi (fri energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Rörelseenergi (fri energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Lägesenergi (bunden energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Elektrisk energi (fri energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ljusenergi (fri energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Kärnenergi (bunden energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ljud (fri energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Kemisk energi (bunden energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Fjäderenergi (bunden energi)&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ol&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Energiprincipen:&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Mängden energi i universum är konstant.&lt;br/&gt;&#10;Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas från en form till en annan.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Beteckning för storheten energi: E&lt;br/&gt;&#10;Enheten: J (Joule)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;1 kJ = 1 000 J&lt;br/&gt;&#10;1 MJ = 1 000 000 J&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-07-09T15:02:58+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>ARBETE OMVANDLAR ENERGI (Fysik s.144-147)</title>
<id>https://peda.net/id/3d834cf02</id>
<updated>2015-08-01T15:08:08+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/arbete#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;Arbete omvandlar energi.&lt;br/&gt;&#10;Arbete utförs av en kraft.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Friktionsarbete (arbete som utförs mot friktionen)&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;W = Fs&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;W =&lt;/em&gt; arbete, 1 J = 1 Nm&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;F = &lt;/em&gt; kraft, N&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;s&lt;/em&gt; = sträcka, m&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/arbete/ra#top&quot; class=&quot;service&quot;&gt;Räkneövning arbete.pdf&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyftarbete (arbete mot tyngdkraften)&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;W = Gh&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;W =&lt;/em&gt; arbete, 1 J = 1 Nm&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;G = &lt;/em&gt;föremålets tyngd, N&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;h&lt;/em&gt; = höjd, m&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=VoqwxmhSSMs&amp;amp;list=PLp3NbHYYT6eTOQ2qGjAM9o4-SXhD0OQhM&amp;amp;index=1&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Arbete (video av Andreas Sandqvist)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=I0uuqwyg6iQ&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Arbete (video av Fröken Ulle)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-07-21T16:49:00+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>MEKANISK ENERGI (Fysik s.148-153)</title>
<id>https://peda.net/id/45494dde2</id>
<updated>2015-08-01T15:06:05+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/rke#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;b&gt;RÖRELSEENERGI (kinetisk energi)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Massa och hastighet påverkar ett föremåls rörelseenergi.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/rke/r%C3%B6relseenergi-png#top&quot; title=&quot;rörelseenergi.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/rke/r%C3%B6relseenergi-png:file/photo/c6397afb64941073841b66bdfc166176d793b6fd/r%C3%B6relseenergi.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;rörelseenergi.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;E&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt; &lt;/em&gt;= rörelseenergi , 1 J = 1 kgm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/s&lt;sup&gt;2 &lt;br/&gt;&#10;&lt;/sup&gt;&lt;em&gt;m &lt;/em&gt;= massa, kg &lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;v&lt;/em&gt; = hastighet, m/s&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/rke/rr#top&quot; class=&quot;service&quot;&gt;Räkneövning rörelseenergi.pdf&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lägesenergi (potentiell energi)&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;E&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;&lt;span&gt;= Gh&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;E&lt;sub&gt;p &lt;/sub&gt;&lt;/em&gt;= lägesenergi, 1 J = 1 Nm&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;G&lt;/em&gt; = tyngd, N&lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;h&lt;/em&gt; = höjden (över nollnivån)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/rke/rl#top&quot; class=&quot;service&quot;&gt;Räkneövning lägesenergi.pdf&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mekanisk energi&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Mekanisk energi = rörelseenergi + lägesenergi&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://phet.colorado.edu/sims/html/energy-skate-park-basics/latest/energy-skate-park-basics_en.html&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Energiomvandling (simulering PhET)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-07-09T15:08:55+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>EFFEKT OCH VERKNINGSGRAD (Fysik s.154-159)</title>
<id>https://peda.net/id/f00bfe4a3</id>
<updated>2015-08-01T15:09:50+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/effekt#top" />
<content type="html">&lt;b&gt;EFFEKT&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Effekt beskriver hur snabbt ett arbete utförs.&lt;br/&gt;&#10;Effekten angerger hastigheten för energiomvandling.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/effekt/effekt-png#top&quot; title=&quot;effekt.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/effekt/effekt-png:file/photo/d9d066a736f152f4c8573859d393c7de466fb677/effekt.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;effekt.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/effekt/re#top&quot; class=&quot;service&quot;&gt;Räkneövning effekt.pdf&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;VERKNINGSGRAD&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Verkningsgraden berättar hur stor del av den tillförda omvandlas till den önskade formen av energi.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;Exempel&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Verkningsgraden för en glödlampa är 7 %. Detta innebär att 7 % av den tillförda elenergin omvandlas till ljusenergi medan 93 % av elenergin omvandlas till värmeenergi. &lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=Fma7iHp1YhU&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Mekanisk energi och effekt (video av Fröken Ulle)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=iBDMraH2NKc&amp;amp;list=PLp3NbHYYT6eTOQ2qGjAM9o4-SXhD0OQhM&amp;amp;index=2&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Effekt (video av Andreas Sandqvist)&lt;br/&gt;&#10;&lt;/a&gt;</content>
<published>2015-07-24T19:56:33+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>ENKLA MASKINER (Fysik s.160-167)</title>
<id>https://peda.net/id/bf7a93303</id>
<updated>2015-08-06T19:09:06+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/roe/enkla-maskiner#top" />
<content type="html">&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=yVyEV4ZZuyo&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Tyngdpunkt,lodlinje, stödyta (video av Fröken Ulle)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=VjgATzosSV8&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Enkla maskiner (video av Fröken Ulle)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=Kj6fnLYrTSw&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Mekanikens gyllene regel (video av Mona Sohlman)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=hb7YRJErVfY&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Krafter en sammanfattning (video av Mona Sohlman)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://phet.colorado.edu/sims/html/balancing-act/latest/balancing-act_en.html&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Balansakt (Simulering från PhET)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;</content>
<published>2015-07-24T20:02:21+03:00</published>
</entry>


</feed>