<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/535/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Biologi 5</title>
<id>https://peda.net/id/a4d3210ebfe</id>
<updated>2016-12-11T23:56:17+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/a4d3210ebfe:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/535/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>Länkar om bioteknik</title>
<id>https://peda.net/id/acb748489</id>
<updated>1970-01-01T02:00:00+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/lob#top" />
<content type="html">&lt;!--filtered tag: &lt;article--&gt;&lt;!--filtered attribute: id=&quot;uuid-bd097ce8-9e53-11e5-a344-bc5ff4fb038b&quot;--&gt;&lt;!--filtered attribute: class=&quot;link document uuid-bd097ce8-9e53-11e5-a344-bc5ff4fb038b enclose&quot;--&gt;&lt;!--filtered attribute: data-id=&quot;bd097ce8-9e53-11e5-a344-bc5ff4fb038b&quot;--&gt;&lt;!--filtered attribute: data-draft-type=&quot;published&quot;--&gt;&lt;!--&amp;gt;--&gt;&lt;!--filtered tag: &lt;header--&gt;&lt;!--&amp;gt;--&gt;&lt;h1&gt;&lt;!--filtered attribute: class=&quot;link&quot;--&gt;&lt;a href=&quot;http://www.helsinki.fi/vuosikertomus2006/svenska/institutionerna/bioteknik.htm&quot; title=&quot;http://www.helsinki.fi/vuosikertomus2006/svenska/institutionerna/bioteknik.htm (avautuu uuteen ikkunaan)&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Bioteknik i Helsingfors universitet&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;&#10;&lt;!--filtered end tag: &lt;/header&gt;--&gt;&lt;div class=&quot;main&quot;&gt;&lt;/div&gt;&#10;&lt;!--filtered tag: &lt;footer--&gt;&lt;!--&amp;gt;--&gt;&lt;!--filtered end tag: &lt;/footer&gt;--&gt;&lt;!--filtered end tag: &lt;/article&gt;--&gt;&#10;</content>
<published>2015-12-09T11:03:12+02:00</published>
</entry>

<entry>
<title>Repetition av Bi 5</title>
<id>https://peda.net/id/14c4f7e4bfe</id>
<updated>2020-09-08T11:25:42+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/ufb5tmd1#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;Här är era uppgifter att göra under lektionerna i bi 5.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Studera stycke 4 om gener.&lt;/p&gt;&#10;&lt;ol&gt;&#10;&lt;li&gt;Repetera strukturen och delarna på DNA och RNA. .&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Beskriv skillnaderna och likheterna mellan DNA och RNA&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Hur gör RNA viruset jämfört med de andra virusen för att överföra sina RNA gener till värdcellen?&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Beskriv med egna ord srtukturen på en gen hos en eukaryot.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Beskriv vad bearbetningen av pre-mRNA (splitsningen) orsakar och vilk möjligheter det ger. Kolla &lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=FVuAwBGw_pQ&quot; rel=&quot;noopener nofollow ugc&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;https://www.youtube.com/watch?v=FVuAwBGw_pQ&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Varför kan bakterierna inte ha introner, vad skulle det orsaka?&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;På vilka olika sätt skiljer sig bakteriernas arvsmassa från eukaryoternas?&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vad är en plasmid? Kolla &lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=SdqJFA6mOkI&quot; rel=&quot;noopener nofollow ugc&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;https://www.youtube.com/watch?v=SdqJFA6mOkI&lt;/a&gt;så framgår det vad plasmider används till bland bakterier.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Samma plasmider kan också användas i jästceller men varför blir proteinerna ändå inte helt lika? &lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Kolla &lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=41_Ne5mS2ls&quot; rel=&quot;noopener nofollow ugc&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;https://www.youtube.com/watch?v=41_Ne5mS2ls&lt;/a&gt; transskriptionen och translationen sker med bra fart. DNA transkriptaset lämnar inte DNA-strängen öppen och sårbar utan sluter den genast bakom sig. Finns det någon ordning i hur RNA nukleotiderna söker sig till transkriptaset och hur tRNA kommer till ribosomerna? Vad får dem att röra sig? &lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vilka aminosyror kan bilda svavelbindningar i proteiner? (Sök aminosyrornas struktur med &amp;quot;aminoacid pic&amp;quot;.) Svavelbindningar tål hetta och är därför viktiga i termofiler.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Proteinsyntesen i eu- och prokaryoterna är inte helt lika. Hur skiljer de sig i då cellen ska öka produktionen av ett visst protein? (Vad gör de olika för att snabbt få fram protein?)&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ol&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Mvh Toffa&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2016-12-11T23:59:25+02:00</published>
</entry>

<entry>
<title>Cellen som en organism</title>
<id>https://peda.net/id/c5a9ffd69</id>
<updated>2021-10-14T10:04:12+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/cseo#top" />
<content type="html">Celler är fungerande helheter&lt;br/&gt;&#10;De ska utföra allt som också en större organism ska kunna.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/cseo/mesosome-png2#top&quot; title=&quot;Mesosome.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/cseo/mesosome-png2:file/photo/39fdffbf8a36591f006fa0732dde27d069459199/Mesosome.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;Mesosome.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/cseo/gram-pos-png#top&quot; title=&quot;Gram pos.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/cseo/gram-pos-png:file/photo/272689a193aaa7883b35aea9c2a94d3231e5e842/Gram%20pos.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;Gram pos.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Bakteriernas celler är simpla, utan stora strukturer. s. 19.&lt;br/&gt;&#10;Alla bakterier har mesosom membran som ökar deras cellandning.&lt;br/&gt;&#10;De har också assimilationsmembran ifall de har fotosyntes (cyanobakterier = blågröna alger)&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;</content>
<published>2015-12-09T11:32:32+02:00</published>
</entry>

<entry>
<title>Organismer som labbet jobbar med</title>
<id>https://peda.net/id/9540685c9</id>
<updated>2015-12-09T11:02:32+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/osljm#top" />
<content type="html">Främst är det mikroorganismer som jobbar för labbet.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Bakterier&lt;br/&gt;&#10;Jästsvampar&lt;br/&gt;&#10;Mögel&lt;br/&gt;&#10;Virus&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Mycket handlar om hur vi reagerar på tanken om användning. En bakterie som dör i en burk anses inte lida medan en mus gör det. Främst är det tarmbakterien Eschericcia coli som utnyttjas.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;De prokaryota bakteriernas gener är enklare än eukaryoternas. Det finns en stor ring av DNA som är deras kromosom och från den kopieras det mindre ringformade bitar, plasmider för att öka produktionen av ett visst protein. Plasmiderna kan sedan flytta sig eller flyttas till andra bakterier. Jästsvampar är de enda eukaryoterna med plasmider och de producerar proteiner som passar eukaryoter. &lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Mögel är svampar som lever på skräp. De ska tåla en omgivning där också bakterier trivs och därför släpper de antibiotika i sin omgivning. Mögel har därför blivit en viktig grupp organismer för labbet.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Virus används för att föra över gener till olika bakterier. &lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Det finns massor flera organismer som används men då det gäller framställnming av proteiner och ämnen i labb eller industri är mikroberna viktigast.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;</content>
<published>2015-12-09T11:02:32+02:00</published>
</entry>

<entry>
<title>Biologi 5 handlar om vad vi kan göra i labbet</title>
<id>https://peda.net/id/6cca55f29</id>
<updated>2016-02-25T05:52:09+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/biologi-52/b5hovvkgil#top" />
<content type="html">I en eukaryot gen finns det nonsense områden, s.k. introner, och kodande områden s.k. exoner. Av en gen kan det bildas flera alternativa mRNA genom att kombinera olika exoner och lämna bort en del då intronerna ratas. Därför kan det finnas flera olika protein än det finns gener. &lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;img class=&quot;irc_mi&quot; src=&quot;http://www.cell.com/cms/attachment/2021779040/2041668949/fx1.jpg&quot;/&gt;&lt;!--filtered attribute: style=&quot;margin-top: 20px;&quot;--&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.cell.com/abstract/S0092-8674%2811%2901274-8&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;http://www.cell.com/abstract/S0092-8674%2811%2901274-8&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;img class=&quot;irc_mi&quot; src=&quot;http://oregonstate.edu/instruction/bi314/fall12/figure_07_21.jpg&quot;/&gt;&lt;!--filtered attribute: style=&quot;margin-top: 8px;&quot;--&gt;</content>
<published>2015-12-06T23:36:35+02:00</published>
</entry>


</feed>