https://peda.net/id/7ea352503 2024-10-03T11:33:56+03:00 https://peda.net/:static/535/peda.net.logo.bg.svg <div class="license">Tämän sivun lisenssi <a rel="license" href="https://peda.net/info">Peda.net-yleislisenssi</a></div> https://peda.net/id/f9884dea3 2024-10-03T11:37:45+03:00 <p><strong>Elektriska laddningar i atomen<br/> </strong>I kärna finns protoner med positiv elektrisk laddning och neutroner som saknar elektrisk laddning.<br/> I elektronskal rör sig elektroner med negativ elektrisk laddning.<br/> <br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/sefs/atom-gif#top" title="atom.gif"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/sefs/atom-gif:file/photo/a12878e9134680ea4b7e4ae9694039734c2def6e/atom.gif" alt="" title="atom.gif" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> <br/> </p> <p><strong>Statisk elektricitet (friktionselektricitet)<br/> </strong>När föremål gnids mot varandra kan de bli elektriskt laddade.</p> <p><strong>Exempel</strong> En ballong gnids mot en tröja<br/> Tröjan blir positivt laddad då den ger bot elektroner till ballongen som blir negativt laddad.<br/> <a href="http://illvid.dk/files/bonnier-ill/attach/statisk-elektricitet-2.jpg" rel="nofollow ugc noopener"></a><img src="http://illvid.dk/files/bonnier-ill/attach/statisk-elektricitet-2.jpg" alt=""/></p> <p><b> <br/> Krafter mellan laddade föremål</b></p> <p><br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/sefs/statisk-el-png2#top" title="statisk el.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/sefs/statisk-el-png2:file/photo/1beb41777fdd19549178dbc8559525a9892c6165/statisk%20el.png" alt="" title="statisk el.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> </p> <p><strong>Polarisering av neutralt föremål av laddat föremål</strong></p> <p><img src="http://www11.edu.fi/svenska/astel/kuvat3/kamman_polarisaatio.jpg" alt=""/></p> <p> </p> <p>Den laddade kammen omfördelar laddningar i den neutrala pappersbiten som därefter dras till linjalen.<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=_5JYRryAmLQ&amp;list=PLgGJoruOs9U2jHS03J0ysQzRcQARGeWL1&amp;index=5" rel="nofollow ugc noopener">Statisk elektricitet (video av Mona Sohlman)</a><br/> <br/> </p> 2015-08-01T16:12:34+03:00 https://peda.net/id/fba805583 2015-08-02T11:21:56+03:00 <p><b>Spänning<br/> </b>Beteckning: U<br/> Enhet: V (Volt)<br/> Exempel: U = 1,5 V</p> <p><b><br/> Ström<br/> </b>Beteckning: I<br/> Enhet: A (Ampere)<br/> Exempel: I = 0,5 A<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fLX1yxV11RY" rel="nofollow ugc noopener"><span>Elektrisk ström (video av Mona Sohlman)</span></a></p> <p><b><br/> Elektrisk krets</b><br/> <img src="http://www11.edu.fi/svenska/astel/kuvat3/virtapiiri_ja_kytkentakaavio.jpg" alt=""/></p> <ul> <li>För att en elström ska gå igenom en krets måste den vara sluten.</li> <li>Spänningen i batteriet (t.ex. 1,5 V) gör att en elström går igenom kretsen.</li> <li>Batteriet har en pluspol (+) och en minuspol (-).</li> <li>Elströmmens riktning är från + till -.</li> <li>Elektroner (e^-) rör sig från - till + genom kretsen.</li> </ul> <p><b><br/> Kopplingssymboler<br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/soe/elsymboler-png4#top" title="elsymboler.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/soe/elsymboler-png4:file/photo/b5af534dab819126cd7981c4ac896e31556473d7/elsymboler.png" alt="" title="elsymboler.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> </b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=LU9Odo12n7I&amp;list=PLgGJoruOs9U2jHS03J0ysQzRcQARGeWL1&amp;index=6" rel="nofollow ugc noopener">Kopplingsschema (video av Mona Sohlman)</a><br/> <br/> <b>Ledare och isolator<br/> </b>Ledare är material som leder elström (metaller och kol).<br/> Isolator är material som inte leder elström (trä, plast, gummi).</p> 2015-08-01T16:41:16+03:00 https://peda.net/id/bb2f828e3 2015-08-03T08:28:36+03:00 <p><strong>Koppling av spänningsmätare och strömmätare</strong></p> <ul> <li>Spänningsmätaren kopplas parallellt med komponenten som man mäter spänningen över eftersom man ska mäta skillnaden i spänningen mellan två punkter i kretsen.</li> <li>Strömmätaren seriekopplas för att strömmen ska gå igenom mätaren.<br/> <br/> <img src="http://09ntc.skolbloggen.se/files/2011/04/measure-volt-and-amp.jpg" alt=""/></li> </ul> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=Kisl7p3BJz4" rel="nofollow ugc noopener">Elektrisk kretsar (video av Magnus Rönnholm)</a><br/> <br/> </p> <p><b>Parallellkoppling av lampor</b><br/> <img src="http://www.edu.helsinki.fi/astel-ope/sahko/images/lamput_rinnan.jpg" alt=""/><br/> Om den ena lampan går sönder fortsätter den andra att lysa.<br/> <br/> </p> <p><b>Seriekoppling av lampor</b><br/> <img src="http://www.edu.helsinki.fi/astel-ope/sahko/images/lamput_sarjassa.jpg" alt=""/><br/> Om den ena lampan går sönder slockna även den andra lampan.<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=i1tpcAp4hgI" rel="nofollow ugc noopener">Seriekoppling och parallellkopping av lampor (video av Mona Sohlman)</a><br/> <br/> <b><br/> <br/> <br/> Seriekoppling av batterier</b><br/> <img src="http://jennypihl.weebly.com/uploads/2/5/8/2/25822060/7027301_orig.jpg" alt=""/><br/> Vid seriekoppling av batterier ökar spänningen i kretsen. En lampan lyser kraftigare vid seriekoppling av batterier.<br/> <br/> <br/> <b>Parallellkoppling av batterier<br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/amsoefs/batterier-jpg#top" title="batterier.jpg"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/amsoefs/batterier-jpg:file/photo/ece240d9de2c83d801d62848f14d9276966d39cc/batterier.jpg" alt="" title="batterier.jpg" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> </b>Spänningen ökar inte i kretsen vid parallellkoppling men eftersom det finns mera energi i två batterier än i ett batteri lyser lampan under en längre tid.<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=3QKbmNlzsjU" rel="nofollow ugc noopener">Serie- och parallellkoppling av batterier (video av Mona Sohlman)</a></p> 2015-08-02T11:16:09+03:00 https://peda.net/id/4d7026003 2015-08-06T18:48:49+03:00 <p><strong>RESISTANS </strong><strong>“</strong>Hur svårt har strömmen att ta sig igenom? “<br/> <br/> En ledare har liten resistans.<br/> En isolator har stor resistans.<br/> <br/> Beteckning: R<br/> Enhet: ohm, 1 ohm = 1 V/A<br/> <br/> <b>Beräkning av resistansen för en komponent</b><br/> <br/> Resistans=spänning/ström<br/> <br/> R=U/I<br/> <br/> </p> <p><b>Resistans vid serikoppling<br/> <img src="http://faktabanken.nu/ser.gif" alt=""/><br/> <br/> Resistans vid parallellkopping<br/> <img src="http://faktabanken.nu/par.gif" alt=""/><br/> </b><br/> <b>Faktorer som påverkar resistansen hos en ledning</b></p> <ol> <li>Längden</li> <li>Tjockleken (Diametern)</li> <li>Temperatur</li> <li>Material</li> </ol> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Px39XROo1yc" rel="nofollow ugc noopener">Varför lyser en glödlampa? (video av Mona Sohlman)</a><br/> <p><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/eluemfefs/rmr#top" class="service">Räkneövning med resistans.pdf</a></p> <p> </p> 2015-08-02T11:41:43+03:00 https://peda.net/id/058b88c03 2015-08-06T19:02:18+03:00 <p><strong>EFFEKT </strong><strong>(energiomvandlingshastighet)</strong></p> <p>P = effekt, 1 W = 1 J/s = 1 VA<br/> U = spänning, V<br/> I = ström , A</p> <p><strong> </strong><strong> P = UI<br/> <br/> ENERGIMÄNGD SOM EN APPARAT OMVANDLAR<br/> </strong><br/> E = energimängd, kWh<br/> P = effekt, kW<br/> t = tid, h<br/> <br/> <b>E = Pt<br/> </b><br/> 1 kW = 1000 W<br/> 1 kWh = 3 600 000 J = 3,6 MJ<br/> <br/> <strong>HUR MYCKET KOSTAR ELEN DÅ MAN ANVÄNDER EN ELAPPARAT?<br/> </strong><br/> kostnad = elpris * energimängd <br/> <br/> Elpriset är ca 10 cent/kWh<br/> <br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/elektricitet/es-eefs/reoe#top" class="service">Räkneövning effekt och energimängd.pdf</a><br/> <br/> <br/> </p> 2015-08-06T18:51:37+03:00 https://peda.net/id/72faa65e3 2015-08-06T19:17:51+03:00 <p><strong>Motstånd (Resistor)<br/> </strong>Motstånd är en komponent som har en viss bestämd och oföränderlig resistans.<br/> Används för att minska storleken på en ström i en krets då man inte kan förändra spänningen.</p> <p><strong>Potentiometer<br/> </strong>Potentiometer är en komponent vas resistans kan justeras. Används t.ex. för att reglerar ljusstyrkan för en lampa eller ljudvolymen från en radio.</p> <p><strong>Termistor<br/> </strong>Termistor är en komponent vars resistans beror på temperaturen. Termistorn används i digitala termometrar.</p> <p><strong>Fotoresistor (LDR)<br/> </strong>En komponent vars resistans beror på ljusstyrkan. Fotoresistor används bl.a. för att styra när gatubelysningen ska knäppas på och av. </p> <p><strong>Kondensator<br/> </strong>Kondensator är en komponent som kan uppladdas och urladdas. I en kondensator finns spänning efter uppladdning (jämför med ett batteri) och när kondensator urladdas får en ström. </p> <p><strong>Diod<br/> </strong>En diod är en komponent som endast släpper igenom strömmen från ett håll.</p> <p><strong>Lysdioder (LED)<br/> </strong>En lysdiod är en halvledarkomponent som börjar lysa då det går en ström genom den.</p> <p><strong>Transistorn<br/> </strong>Med en transistor kan man reglera strömmen (kollektorströmmen) i en krets med en annan ström (basströmmen).</p> 2015-08-06T19:16:09+03:00