Mer om positiv identifiering

2021-04-10T04:44:12+03:00

Lästips (på finska och på engelska):

Jouni Häkli & Kirsi Pauliina Kallio & Riikka Korkiamäki (toim.) 2015. Myönteinen tunnistaminen. Nuorisotutkimusseura.
Jouni Häkli & Riikka Korkiamäki & Kirsi Pauliina Kallio 2018. ‘Positive recognition’ as a preventive approach in child and youth welfare services. International Journal of Social Pedagogy 7:1.
Korkiamäki, Riikka, Kallio, Kirsi Pauliina & Häkli, Jouni 2016. Tunnustaminen näkökulmana ja käytäntönä lapsi- ja nuorisotyössä. Sosiaalipedagoginen aikakauskirja 17, 9 - 34. Vuosikirja 2016 Korkiamäki ym. final (ID 6418).pdf

Handledningen förverkligas som en långvarig process

2020-12-17T10:56:11+02:00

Socialpedagogisk handledning är en långvarig process i vilken handledaren och den studerande möts upprepade gånger i olika formella och non formella handledningssituationer och i vilka man kan känna igen olika skeden i handledning. Strukturering av processens skeden hjälper till att fästa uppmärksamhet vid de olika uppgifter som handledning som en utvecklande process är. De skeden som denna modell är uppdelad i överlappar dock varandra och är i viss mån närvarande under hela handledningsprocessen. De följer alltså inte varandra i ett mönster vid olika handledningsmöten utan handledaren kan förverkliga alla tre uppdrag under ett handledningsmöte. I det avseendet kan dessa uppdrag förstås som handledningsskeden, då de bygger på varandra i en kronologisk ordning: först måste man bekanta sig med den studerande som kan ge erkännande åt det egna kunnandet och genom det kan man stöda stärkandet av aktörskapet.

I struktureringen av den socialpedagogiska handledningsprocessen har utnyttjats verksamhetssättet för ”positiv identifiering”, som har utvecklats på fältet för ungdomsarbete som ett samarbete mellan sakkunniga och forskare inom ungdomsarbete. Den teoretiska utgångspunkten för positiv identifiering är s.k. erkännandets teorier vars centrala tanke är att för att må bra behöver människan erkännande från andra människor gällande saker som är meningsfulla för denne själv. En viktig princip för positiv identifiering är att det inte handlar om en ensidig verksamhet, utan en ömsesidig process i vilken alla parter kan positivt identifiera varandra och på så sätt stöda varandras välmående. Positiv identifiering är alltså inte något som handledaren gör åt den studerande utan handledaren är samtidigt själv öppen för ömsesidig identifiering. När den fungerars som bäst utvecklas ur den positiva identifieringen en verksamhetskultur där alla är både givare och mottagare av stöd och erkännande.

Handledningsprocessens skeden (eller uppdrag) är:

Att bekanta sig med varandra (tutustuminen)
Att erkänna (tunnustaminen)
Att stödja (tukeminen)

Handledningens process

Mer om positiv identifiering

Handledningen förverkligas som en långvarig process