https://peda.net/id/764cf1661 2020-03-17T21:39:56+02:00 https://peda.net/:static/533/peda.net.logo.bg.svg <div class="license">Tämän sivun lisenssi <a rel="license" href="https://peda.net/info">Peda.net-yleislisenssi</a></div> https://peda.net/id/370bb3d81 2015-07-25T18:53:50+03:00 <p><strong>Organisk kemi</strong></p> <ol> <li>kolföreningarnas kemi</li> <li>levande naturens kemi</li> </ol> <ul> <li>Människan består av 18 % kol</li> <li>Mat och bränsle innehåller kol</li> <li>Förbränning av organisk föreningar (t.ex. mat och bränslen) ger huvudsakligen <br/> koldioxid (CO₂) och vatten (H₂O) som produkter.</li> </ul> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=WPft6ySXO48" rel="nofollow ugc noopener">Översikt över organiska och organiska ämnen (video av Fröken Ulle)</a></p> 2015-06-25T12:19:00+03:00 https://peda.net/id/44aef1d01 2015-11-25T20:52:37+02:00 <p>Organiska föreningar som endast består av kol- och väteatomer kallas kolväten.<br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/kolv%C3%A4ten-png#top" title="kolväten.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/kolv%C3%A4ten-png:file/photo/20a37bf1b085f2a93a74208e36aae96e74c1dfdc/kolv%C3%A4ten.png" alt="" title="kolväten.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=9t9B7poPoLc" rel="nofollow ugc noopener">Introduktion till kolväten (video av Fröken Ulle)</a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oTV7MF8aZNI" rel="nofollow ugc noopener">Kolväten, alkaner (video av Mona Sohlman)</a><b><br/> </b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=4G-qAzFKBJU" rel="nofollow ugc noopener">Omättande kolväten (video av Mona Sohlman)</a><b><br/> <br/> <br/> ALKAN<br/> </b>Alkaner är mättade kolväten. Atomerna binds ihop med enkla kovalenta bindningar som fås när atomer delar på två ytterelektroner.</p> <p><b><span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkaner-png#top" title="alkaner.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkaner-png:file/photo/444edb7e61b699de2da0e9ffc81e928d34a29a78/alkaner.png" alt="" title="alkaner.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> </b></p> <p><strong>Namnet på 8 första alkanerna</strong></p> <table> <tbody> <tr> <td>Antal <br/> kolatomer</td> <td>Namn</td> <td>Molekylformel</td> <td>Aggregationstillstånd<br/> vid rumstemperatur</td> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Metan</td> <td>CH₄</td> <td>Naturgas</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Etan</td> <td>C₂H₆</td> <td>Gas</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Propan</td> <td>C₃H₈</td> <td>Flytgas</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Butan</td> <td>C₄H₁₀</td> <td>Flytgas</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Pentan</td> <td>C₅H₁₂</td> <td>Vätska</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Hexan</td> <td>C₆H₁₄</td> <td>Vätska</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>Hepetan</td> <td>C₇H₁₆</td> <td>Vätska</td> </tr> <tr> <td>8</td> <td>Oktan</td> <td>C₈H₁₈</td> <td>Vätska</td> </tr> </tbody> </table> <p><strong>Fakta om alkaner</strong></p> <ul> <li>Namnet för en alk<strong>an </strong>slutar alltid på -<strong>an</strong></li> <li>Allmän molekylformel för alkan är: <strong>C_nH_2n+2</strong></li> </ul> <p><br/> Exempel<br/> En alkan har 15 kolatomer (n=15)<br/> Antal väteatomer: 2n + 2 = 2 × 15 + 2 = 32<br/> Molekylformel: C₁₅H₃₂</p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=0wocun6i5Rk&amp;index=14&amp;list=PLELzwOckEbigBGajsbpG3CukkYjQl_2aq" rel="nofollow ugc noopener">Alkaner (Video av Magnus Ehinger) </a><br/> <br/> <br/> <br/> <br/> <b>ALKEN</b><br/> Alkener är omättade kolväten eftersom molekylerna har en dubbelbindning mellan två kolatomer. En kovalent dubbelbindning fås då kolatomer delar på fyra ytterelektroner.<br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alken-png#top" title="alken.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alken-png:file/photo/719a3e8e75805f647c60720a3e592359d39aad5d/alken.png" alt="" title="alken.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <p><strong> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkener-png#top" title="alkener.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkener-png:file/photo/91f5f9f524d94d98f0d9a2260f1603d8ffc535f8/alkener.png" alt="" title="alkener.png" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> </strong></p> <p>Eten och propen används för att framställa plaster.<br/> <br/> <strong>Fakta om alkener</strong></p> <ul> <li>Namnet för en alken slutar på -en</li> <li>Allmän molekylformel för alken är: <strong>C_nH_2n</strong></li> </ul> <p>Exempel<br/> Skriv molekylformeln för en alken med 15 kolatomer.<br/> Antal väteatomer: 2n = 2 × 15 = 30<br/> Molekylformel: C₁₅H₃₀</p> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=C9129G9K6BQ&amp;index=17&amp;list=PLELzwOckEbigBGajsbpG3CukkYjQl_2aq" rel="nofollow ugc noopener">Alkener (video av Magnus Ehinger)</a><br/> <br/> <br/> <br/> <br/> <strong><strong>ALKYN<br/> </strong></strong>Alkyner är omättade kolväten, eftersom alken molekyler har en trippelbindning mellan två kolatomer. En kovalent trippelbindning fås då kolatomer delar på sex ytterelektroner.<br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkyn-png#top" title="alkyn.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkyn-png:file/photo/f705eec1d27519e7c43a30c39b697e343a3e20e4/alkyn.png" alt="" title="alkyn.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkyner-png2#top" title="alkyner.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/alkyner-png2:file/photo/cefe6e9642d211756929c2af82e99fc7e020d9f5/alkyner.png" alt="" title="alkyner.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <strong>Fakta om alkyner</strong><br/> <ul> <li>Namnet för en alkyn slutar på -yn</li> <li>Allmän molekylformel för alken är: <strong>C_nH_2n-2</strong></li> </ul> <p><b><br/> </b>Exempel<br/> Skriv molekylformeln för en alkyn med 15 kolatomer.<br/> Antal väteatomer: 2n -2 = 2 × 15 -2 = 28<br/> Molekylformel: C₁₅H₂₈</p> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=LDjFYC4JmwQ&amp;index=18&amp;list=PLELzwOckEbigBGajsbpG3CukkYjQl_2aq" rel="nofollow ugc noopener">Alkyner (video av Magnus Ehinger)</a><br/> <br/> <br/> <br/> <b>ISOMERER<br/> </b>Molekyler med samma molekylformel men med olika strukturformel kallas isomerer.<br/> <br/> Exempel <br/> Butan har två isomerer.<br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/butan-png2#top" title="butan.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/butan-png2:file/photo/c25ff9a9c47d38fcc6fd19d56a435b1f6b31d317/butan.png" alt="" title="butan.png" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> <br/> <br/> <b>OLIKA TYPER AV KOLKEDJOR<br/> </b>Rak kolkedja t.ex. n-pentan<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/n-pentan-gif#top" title="n-pentan.gif"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/n-pentan-gif:file/photo/ece22677f67426af7f1b0c4840a8d15ab24db56c/n-pentan.gif" alt="" title="n-pentan.gif" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> Förgrenad kolkedja t.ex. iso-pentan<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/iso-pentan-gif#top" title="iso-pentan.gif"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/iso-pentan-gif:file/photo/2e80a12876f8753f9a867de1525637941eafe98a/iso-pentan.gif" alt="" title="iso-pentan.gif" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Cyklisk kolkedja t.ex. cyklopentan<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/cyklopentan-gif#top" title="cyklopentan.gif"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/kolv%C3%A4ten/cyklopentan-gif:file/photo/d4b25b916b337804ad5add45f65d4349abd00ac9/cyklopentan.gif" alt="" title="cyklopentan.gif" class="inline" loading="lazy"/></a></span> 2015-06-25T12:19:23+03:00 https://peda.net/id/28fe34ee1 2015-07-25T18:53:34+03:00 <p>Alkoholer är organiska föreningar men inte kolväten eftersom de innehåller grundämnet syre.<br/> Hydroxylgrupp - finns i alla alkoholer.<br/> <br/> <br/> <b>Indelning av alkoholer<br/> <br/> </b><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/ia#top" title="indelning alkoholer.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/ia:file/photo/a5c672f31fa2688bc5f65ccbfb594fa1bb1c1329/indelning%20alkoholer.png" alt="" title="indelning alkoholer.png" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> <br/> <br/> <br/> <b>METANOL (träsprit)</b><br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/metanol-jpg#top" title="metanol.jpg"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/metanol-jpg:file/photo/122bb6e86131f9489ebe1de20346531dd9f3c34f/metanol.jpg" alt="" title="metanol.jpg" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> CH₃OH</p> <p>Metanol är en giftig alkohol envärd alkohol. Om man dricker den blir man blind eller så dör om man. Används som bränsle, lösningsmedel och som spolarvätska i bilen.<br/> <br/> <br/> <br/> <b>ETANOL<br/> </b><br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/etanol-jpg3#top" title="etanol.jpg"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/etanol-jpg3:file/photo/c984162ce34e148bc1cd6d67e05c787310c3401a/etanol.jpg" alt="" title="etanol.jpg" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <p>C₂H₅OH<br/> <br/> </p> <p>Den alkohol som finns i alkoholdrycker.<br/> Används även som bränsle, lösningsmedel och som spolarvätska i bilen.<br/> <br/> </p> <p>Etanol framställs ofta genom jäsning:<br/> C₆H₁₂O₆ -&gt; 2 C₂H₅OH + 2 CO_2<br/>Druvsocker -&gt; etanol + koldioxid<br/> <br/> </p> <p>Förbränning av etanol som finns i alkoholdricker sker hos människa i levern:<br/> C₂H₅OH + 3 O₂ -&gt; 3 CO₂ + 3 H₂O<br/> etanol + syre -&gt; koldioxid + vatten</p> <p><br/> <br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/glykol-png#top" title="glykol.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/glykol-png:file/photo/959d42022f490766360f41558503ffec309f2b8d/glykol.png" alt="" title="glykol.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Glykol kallas även etandiol.<br/> Tvåvärd alkohol eftersom den har två hydroxylgrupper.<br/> Glykol som används som kylarvätska i bilar.<br/> <br/> <br/> <br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/glycerol-png#top" title="glycerol.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/alkoholer/glycerol-png:file/photo/3411bd8b753e7eac3bba168b61f44d003748eb9c/glycerol.png" alt="" title="glycerol.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Glycerol kallas även propantriol.<br/> Trevärd alkohol eftersom den har tre hydroxylgrupper<br/> Glycerol används i hudkrämer.</p> <p><br/> <br/> </p> <p><strong>FAKTA OM ALKOHOLER</strong></p> <p>Alkoholernas namn slutar på -<strong>ol</strong></p> <p>T.ex. xylitol</p> <p>Alkoholer är molekyler som innehåller åtminstone en hydroxylgrupp -OH<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=m_uwWqQY43I&amp;list=PLELzwOckEbigBGajsbpG3CukkYjQl_2aq&amp;index=20" rel="nofollow ugc noopener">Alkonoler (video av Magnus Ehinger)</a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=5aDTWtZZGoE" rel="nofollow ugc noopener">Alkoholer (video av Fröken Ulle)</a></p> 2015-06-25T13:44:30+03:00 https://peda.net/id/885c4eae1 2020-03-18T18:58:07+02:00 <p>Karboxylsyror är organiska syror.<br/> Karboxylgrupp finns i alla karboxylsyror.<br/> <br/> <b>METANSYRA (Myrsyra)<br/> </b><span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/matansyra-png2#top" title="matansyra.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/matansyra-png2:file/photo/f43ce3bceab36409ae0dce4ee7b5a105be579d7b/matansyra.png" alt="" title="matansyra.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> HCOOH<br/> <br/> </p> <p>Används till konservering av AIV-foder och som desinfektionsmedel.<br/> <br/> <br/> <br/> <br/> <b>ETANSYRA (Ättiksyra)<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/%C3%A4ttiksyra-png#top" title="ättiksyra.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/%C3%A4ttiksyra-png:file/photo/9f1a4092e5843362480ced43f2137a3d39e926e5/%C3%A4ttiksyra.png" alt="" title="ättiksyra.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> </b></p> <p>CH₃COOH</p> <p>Ättiksyra används vid matlagning.<br/> <br/> <br/> <br/> <br/> <b>PROPANSYRA (Propionsyra)<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/propansyra-png2#top" title="propansyra.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/propansyra-png2:file/photo/dc600cba4de46baf40b66aed36fca8b2699dbb94/propansyra.png" alt="" title="propansyra.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span></b></p> <p>C₃H₇COOH</p> <p><br/> <br/> <b>BUTANSYRA (Smörsyra)<br/> <br/> </b><span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/butansyra-png#top" title="butansyra.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/butansyra-png:file/photo/e5f56944e1d66b3682bf48e61d50912bf788d6aa/butansyra.png" alt="" title="butansyra.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Syra som bildas i smör när det härsknar.<br/> Syra som bildas i svett och gör att den luktar illa.<br/> <br/> <br/> <br/> <b>ETANDISYRA (Oxalsyra)<br/> </b><br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/oxalsyra-png#top" title="oxalsyra.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/organisk-kemi/karboxylsyror/oxalsyra-png:file/photo/256a16a59b6eb5011eb8ce7786c615b97a9267b7/oxalsyra.png" alt="" title="oxalsyra.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> (COOH)₂ <br/> <br/> Oxalsyra är en tvåvärd syra eftesom den har två karboxylgrupper.<br/> Oxalsyra finns i rabarber och harsyra.<br/> <br/> <br/> </p> <p><strong>VATTENLÖSNINGAR AV ORGANISKA SYROR<br/> </strong><br/> Organiska syror är svaga syror, d.v.s. endast en liten del av syramolekylerna blir till joner.<strong><br/> <br/> </strong>T.ex. etansyra i vatten ger oxoniumjon som gör att löningen är sur.</p> <p>CH₃COOH + H₂O -&gt; CH₃COO^- + H₃O^{+ <br/>}<br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=9uBKKpYCP2g&amp;list=PLELzwOckEbigBGajsbpG3CukkYjQl_2aq&amp;index=28" rel="nofollow ugc noopener">Karboxylsyror (video av Magnus Ehinger)</a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=__l0SoM9k2E" rel="nofollow ugc noopener">Organiska syror (video av Fröken Ulle)</a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=giBqqVzKubI" rel="nofollow ugc noopener">Organiska syror (video av Mona Sohlman)</a></p> 2015-06-25T14:15:48+03:00 https://peda.net/id/96b654c41 2015-07-24T20:44:03+03:00 <!--filtered tag: <article--><!--filtered attribute: id="uuid-afc52e86-1e3f-11e5-92d0-bc5ff4fb044d"--><!--filtered attribute: class="link document uuid-afc52e86-1e3f-11e5-92d0-bc5ff4fb044d enclose"--><!--filtered attribute: data-id="afc52e86-1e3f-11e5-92d0-bc5ff4fb044d"--><!--filtered attribute: data-draft-type="published"--><!--&gt;--><!--filtered tag: <header--><!--&gt;--><h1><!--filtered attribute: class="link"--><a href="http://www.elevspel.se/amnen/kemi/781-organisk-kemi.html" title="http://www.elevspel.se/amnen/kemi/781-organisk-kemi.html (avautuu uuteen ikkunaan)" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Organisk kemi</a></h1> <!--filtered end tag: </header>--><div class="main"></div> <!--filtered tag: <footer--><!--&gt;--><!--filtered end tag: </footer>--><!--filtered end tag: </article>--> 2015-06-29T12:16:56+03:00