Hinduiskt perspektiv

2017-10-31T10:15:31+02:00

Vi intervjuade Deenesh Ramsahye, en mångkulturell person som härstammar från Mauritius. Han berättar för oss om hur han har tillägnat sig sin livssyn.

– Även om jag nuförtiden är ateist, blev jag uppfostrad till religionen Arya Samaj. De moraliska principer och värderingar, som jag följer i mitt liv baserar sig på den här trons lärdom.

Vilka är de grundläggande elementen och principerna i denna tro?
– Hinduismen har flera grenar på samma sätt som kristendomen med katolicism och protestantism. Den gren som min familj följer inom hinduism heter Arya Samaj. Det är en rätt ny hinduistisk reformrörelse från 1870-talet, vars grundare var Swami Dayananda. Hinduismens heliga böcker är Veda–böckerna.

– Swami Dayananda ville gå tillbaka till religionens rötter. Han ville att de traditionella vediska principerna skulle utgöra grunden till den nya grenen. Orsaken var ojämställdheten som man uppfattade i det indiska samhället. Han ville avskaffa kastsystemet, kämpa för kvinnornas rättigheter och främja lika utbildning för alla. Swami Dayananda accepterade inte kastfördelningen, att kvinnorna skulle ses som andra klassens medborgare eller att endast prästerna kunde bestämma om utbildning.

Vilka var dina tidigaste tankar som barn om den tro du blev uppfostrad till? Kan du erinra dig om något?
– Ja. Som barn förstod jag personligen aldrig när min västerländska skolas lärare kritiserade hinduismen på grund av kastfördelningen, för hemma uppfostrades vi till att kastsystemet inte var en del av den sanningsenliga hinduismen. Där jag växte upp, fanns det alltid kvinnliga präster. De njöt av gemenskapens respekt för sin kompetens och kunskap. I samband med våra böner ordnades alltid tid för frågor och diskussion. Lika utbildning för alla människor – både barn och vuxna – hör till de tio principerna i Arya Samaj.

Vilka regler finns det för vardagligt liv enligt din religion?
– De här är moraliska principer, som jag i främsta rummet litar på:
Dharma; rättfärdighet och plikt: man ska tänka efter om ens handlingar är oskadliga för andra och bete sig enligt det.
– Avidyaa, illusion och ignorans: man ska utbilda sig hela livet igenom. Det här innebär att om ens principer visar sig vara felaktiga, ska man avstå från dem oberoende av hur viktiga de är för en.

Ger din religion några regler för hur man ska uppfostra barnen?
– Ja. Alla de tio principerna leder och lär människan vad det innebär att vara en god medborgare och förälder. Principerna är till nytta för hela gemenskapen och individen själv.

Finns det regler för umgänge mellan generationerna?
– Man blir uppfostrad till att uppskatta de äldre generationerna. De äldre innehar visdom av vilken man kan lära sig. Alla äldre människor kallas för onkel eller tant – eller om de har nått en mycket hög ålder kallas de för farfar eller farmor.

Uppfostrar du dina egna barn till hinduism?
– Ja, de blir uppfostrade enligt Arya Samajs principer, eftersom de inte begränsar barnens liv på något sätt, utan fungerar som moraliska ledtrådar. Religionen ställer inte krav på dem. De behöver t.ex. inte gå i kyrkan eller klä sig annorlunda. Vi följer också vissa festligheter och traditioner.
Saṃskāra är namnet på riter, som markerar de olika skedena och milstolparna i livet: den första är födseln och den sista är döden. Andra skeden är första dagen i skolan, slutexamen och äktenskapet. Det är vanligt att alla hinduer inte följer varenda rit.

Vad lär din religion om livet efter döden eller reinkarnation?
– Religionen undervisar att man inte ska vara rädd för döden, för att dö är en av riterna, en övergångsrit. Reinkarnationen är en viktig del av hinduismen och en av Arya Samajs lärdomar.

Lilleputt

3.1. Tradition i ny kultur

Hinduiskt perspektiv