<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/535/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Ämnen Åk7</title>
<id>https://peda.net/id/5c7739441</id>
<updated>2015-06-19T10:11:09+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/5c7739441:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/535/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>KEMI</title>
<id>https://peda.net/id/66f904561</id>
<updated>2016-08-23T19:29:43+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/kos#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;b&gt;Vad är kemi?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;En kemist undersöker &lt;strong&gt;ämnen &lt;/strong&gt;(materia).&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Separering av ämnen&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Framställning av ämnen&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Egenskaper hos ämnen&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Uppbyggnaden hos ämnen&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;br/&gt;&#10;En kemist utför ofta experiment (försök).&lt;br/&gt;&#10;&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;För att göra experiment behövs kemiutrustning:&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/6200-6399/6314_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Bägare&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/6400-6599/6464_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Degel&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/6400-6599/6517_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Degeltång&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://zenit.winbasonline.se/resizer/resizer.php?i=02-103725_1.jpg&amp;amp;w=180&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Destillationskolv&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://aralatan.com/Campingaz_Labogaz_206.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Gasbrännare&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=9J7i6XAGHk4&amp;amp;list=PLpoMGmLOQGR4mE0O9IyqhTAFBBBosL13T&amp;amp;index=5&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;(video)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://shop.alega.se/upload/articles/KE24h.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;E-kolv&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://eucbeniki.sio.si/kemija1/478/izparilnica_90.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Indunstningsskål&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/8400-8599/8438_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Lerrörstriangel&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.gammadata.net/assets/FREDIMAGES/000000-099999/_resampled/SetHeight400-033600.png&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Porslinsnät&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.nordicbiolabs.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=bd734bf4-597e-45d3-973b-ed31304e1dc0&amp;amp;FileName=Pipett+fintip%2C+7+ml.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Pipett&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/7400-7599/7573_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Mortel/pistill&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/8200-8399/8258_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Muff&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/Volumetric_flask_hg.jpg/250px-Volumetric_flask_hg.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Mätflaska&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://shop.swevet.se/shop/10909/art9/h7686/2497686-origpic-9e7dd5.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Mätcylinder&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8e/Szalka_petriego.jpg/250px-Szalka_petriego.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Petriskål&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.sagitta.se/bilder/84342.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Provrör&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.sagitta.se/bilder/84411.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Provrörsknipa&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.staplesnetshop.se/web/Objectstore/content/image?itemnumber=107316&amp;amp;imgsize=7&amp;amp;imgref=h1&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Provrörsställ&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://thumb10.shutterstock.com/photos/thumb_large/9236/9236,1204890898,7.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Stativ&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/8200-8399/8269_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Stativklämma&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.makab.se/shop/2376-home_default/tratt-30mm-glas.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Tratt&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.heraco.se/ShowThumbnail.aspx?img=./images/user/Bilder/8400-8599/8432_a.jpg&amp;amp;w=1000&amp;amp;h=1000&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Trefot&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.sagitta.se/bilder/84510b.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Urglas&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span&gt;För att kunna hantera kemikalier på ett säkert sätt används farosymboler på burkar och flaskor:&lt;/span&gt;&lt;a href=&quot;http://www.sagitta.se/bilder/84510b.jpg&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;a href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Farosymbol&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Farosymboler (Nya och gamla med förklaring)&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/a&gt;Labbrapport skriver man för att förklara hur man experimenterat och vilka resultat man fick:&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://asagard05.files.wordpress.com/2015/08/image.png&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Labbrapport&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T10:11:27+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>ÄMNEN</title>
<id>https://peda.net/id/ac4743d81</id>
<updated>2020-03-17T21:47:25+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/os#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fakta om ämnen (materia)&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ol&gt;&#10;&lt;li&gt;Ämnen är uppbyggda av atomer.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ämnen har alltid massa och volym.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Man känner igen ett ämne på dess egenskaper (färg, lukt, smak, smältpunkt, kokpunkt osv.).&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ol&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;h3&gt;&lt;b&gt;Ämnens aggregationstillstånd&lt;/b&gt;&lt;/h3&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;fast form&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;vätska (flytande)&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;gas&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/os/fasf%C3%B6r%C3%A4ndring-png2#top&quot; title=&quot;fasförändring.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/os/fasf%C3%B6r%C3%A4ndring-png2:file/photo/8fb50c75c60aa88683c9a3a8a429d096a1dc66af/fasf%C3%B6r%C3%A4ndring.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;fasförändring.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;http://www.google.fi/url?sa=t&amp;amp;rct=j&amp;amp;q=&amp;amp;esrc=s&amp;amp;source=video&amp;amp;cd=8&amp;amp;cad=rja&amp;amp;uact=8&amp;amp;ved=0CDkQtwIwBw&amp;amp;url=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DqwME-C5KuHM&amp;amp;ei=87lyVdrGKMGWsAH4_YOoDw&amp;amp;usg=AFQjCNHNVTwLxYR9DYPjy7IcdVwJe5hUnw&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Aggregationstillstånd/Fasövergångar (video av Magnus Ehinger)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;Vatten i fast form (is), vatten i vätskeform och vatten i gasform (vattenånga) är &lt;br/&gt;&#10;samma ämne.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=MJOYKjYYJ4A&amp;amp;list=PLczbhAIEB4KbgLY-5yvAnL2bG4ZFkP9HT&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Aggregationstillstånd för vatten (video från Schoolido)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;h3&gt;&lt;strong&gt;Indelning av ämnen&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;/h3&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Rent ämne &lt;/strong&gt;innehåller alltigenom samma byggstenar (atomer, molekyler).&lt;br/&gt;&#10;Rent vatten innehåller endast vattenmolekyler.&lt;br/&gt;&#10;Ren koppar innehåller endast kopparatomer.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Blandning&lt;/strong&gt; innehåller byggstenar från flera olika ämnen.&lt;br/&gt;&#10;Saltvatten innehåller både salt och vatten.&lt;br/&gt;&#10;Luft är en blandning av olika gaser (kväve, syre och argon).&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=h1_oHy06hzQ&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Rena ämnen och blandningar (video av Magnus Ehinger)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T10:13:23+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>LÖSNINGAR</title>
<id>https://peda.net/id/279901481</id>
<updated>2020-03-18T12:14:05+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/los#top" />
<content type="html">&lt;h3&gt;&lt;strong&gt;Fakta om lösningar&lt;/strong&gt;&lt;/h3&gt;&#10;&lt;ol&gt;&#10;&lt;li&gt;En lösning består av upplöst ämne och lösningsmedel.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Lösningsmedlet är vätskan som omger ett upplöst ämne.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;En lösning är en blandning (består av flera ämnen).&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ol&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;OBS! &lt;/strong&gt;Allt lösa upp ett ämne och smälta ett ämne är INTE samma sak.&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Man löser upp ett ämne i en vätska (lösningsmedel).&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Smältning innebär att ett ämne övergår från fast form till vätska vid smältpunkten.&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Mättad lösning&lt;br/&gt;&#10;&lt;/b&gt;En lösning är mättad då den inte löser upp mera av ett ämne. Men lösningen kan fortfarande lösa upp andra änmen.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;Regel för löslighet&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Lika Löser Lika&lt;br/&gt;&#10;&lt;strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;a href=&quot;https://phet.colorado.edu/en/simulation/concentration&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Koncentration (simulering från PhET)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T10:16:50+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>SEPARERINGSMETODER</title>
<id>https://peda.net/id/04458f621</id>
<updated>2015-09-10T09:28:52+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/sos#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;b&gt;Filtrering&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Genom filtrering kan man separera ett fast ämne som inte har löst sig i en vätska.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;span class=&quot;small&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/sos/filtrering-png#top&quot; title=&quot;Filtrering.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/sos/filtrering-png:file/photo/3d4672ef156d34df8f33f4c2cb0482646e791325/Filtrering.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;Filtrering.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=VRWokB6ENF8&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Filtrering (video av Eva Bjerding)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Destillering&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;Genom destillering kan man separera ett fast ämne som är löst i ett lösningsmedel och ta tillvara lösningsmedlet (vätskan). Med samma metod kan man även separera två vätskor. Ämnena separeras p.g.a. deras olika kokpunkter.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;span class=&quot;small&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/sos/destillation-png#top&quot; title=&quot;destillation.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/kemi/%C3%A4mnen-%C3%A5k72/sos/destillation-png:file/photo/787c6de22fd64e13f51dc51e058959464b09fb4b/destillation.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;destillation.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=Ivm7exRRtdY&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Destillering (video av Eva Bjerding)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Indunstning&lt;br/&gt;&#10;&lt;/b&gt;Genom indunstning separerar man ett fast ämne som finns löst i en vätska. Det fasta äment kristalliserar på kärlets botten och lösningsmedelet (vätskan) förångas i luften.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Extrahering&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;Genom extrahering kan man separera lösliga ämnen så som smak-, doft- och färgämnen från fasta och flytande ämnen.&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T10:23:00+03:00</published>
</entry>


</feed>