<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/543/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Ljungheda</title>
<id>https://peda.net/id/416ea8285b4</id>
<updated>2021-01-20T19:02:19+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/416ea8285b4:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/543/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license noopener&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>Ljungheda  </title>
<id>https://peda.net/id/b99d09ae5cb</id>
<updated>2021-01-22T16:09:27+02:00</updated>
<link href="https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ljungheda &lt;/strong&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Ljungheda on vuonna 1906 perustetun nuorisoseura Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rakennuttama ja sen on yhdistykselle piirtänyt arkkitehti Eliel Saarinen. Eliel Saarinen oli kansainvälisesti tunnettu suomalainen &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Arkkitehti&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;arkkitehti&lt;/a&gt;. Hänen päätyylisuuntansa olivat &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Kansallisromantiikka&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;kansallisromantiikka&lt;/a&gt; ja &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Jugend&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;jugend&lt;/a&gt;. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;span&gt;Ljungheda har låtit byggas av Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening, som grundades 1906, och Ljungheda har ritats för föreningen av arkitekt Eliel Saarinen. Eliel Saarinen är en internationellt känd finländsk arkitekt. Hans huvudsakliga stilriktningar var nationalromantik och jugend.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Opiskellessaan teknisessä korkeakoulussa Eliel Saarinen tutustui kahteen muuhun nuoreen arkkitehtiin, &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Herman_Gesellius&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Herman Geselliukseen&lt;/a&gt; ja &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Armas_Lindgren&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Armas Lindgreniin&lt;/a&gt;. Kolmikko perusti 1896 arkkitehtitoimisto &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Gesellius-Lindgren-Saarinen&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Gesellius, Lindgren &amp;amp; Saarinen&lt;/a&gt;. Valmistuttuaan koulusta 1897 kolmikko osallistui arkkitehtikilpailuun, joka järjestettiin &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Pariisin_maailmann%C3%A4yttely_(1900)&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Pariisin vuoden 1900 maailmannäyttelyyn&lt;/a&gt; tulevasta Suomen paviljongista. Gesellius, Lindgren ja Saarinen voittivat kilpailun kansallisromanttisella ehdotuksellaan.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;span&gt;När Eliel Saarinen studerade vid tekniska högskolan bekantade han sig med två andra unga arkitekter, Herman Gesellius och Armas Lindgren. De tre grundade 1896 arkitektbyrån Gesellius, Lindgren &amp;amp; Saarinen. När de tre utexaminerades 1897 deltog de i arkitekturtävlingen för Finlands paviljong på Världsutställningen i Paris 1900. Gesellius, Lindgren och Saarinen vann tävlingen med sitt nationalromantiska förslag.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Eliel Saarisen tunnetuimpia suunnittelutöitä ovat &lt;br/&gt;&#10;&lt;em&gt;&lt;b&gt;&lt;span&gt;Några av Eliel Saarinens mest kända planeringsarbeten är&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/em&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Helsingin päärautatieasema /&lt;br/&gt;&#10;&lt;span&gt;&lt;br/&gt;&#10;Helsingfors centralstation&lt;/span&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.rautatieas.jpg#top&quot; title=&quot;Ljunghedakuva.rautatieas.jpg&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;noopener&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.rautatieas.jpg:file/photo/a3c36442f3309437a9f04f9d1b52b6d81c448183/Ljunghedakuva.rautatieas.jpg&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;Ljunghedakuva.rautatieas.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;kansallismuseo Helsingin keskustassa / N&lt;span&gt;ationalmuseet i Helsingfors centrum&lt;/span&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.kansallismuseo.jpg#top&quot; title=&quot;ljunghedakuva.kansallismuseo.jpg&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;noopener&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.kansallismuseo.jpg:file/photo/d09ba4802240a7af3efc7afa733e29fd03cea307/ljunghedakuva.kansallismuseo.jpg&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;ljunghedakuva.kansallismuseo.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt; Hvitträsk Kirkkonummella / &lt;span&gt;Hvitträsk i Kyrkslätt.&lt;/span&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.hvittrask.jpg#top&quot; title=&quot;ljunghedakuva.Hvitträsk.jpg&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;noopener&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.hvittrask.jpg:file/photo/a80652676ed8e44b3efe49cc9226390890982b15/ljunghedakuva.Hvittr%C3%A4sk.jpg&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;ljunghedakuva.Hvitträsk.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Ljungheda edustaa tyyliltään jugendarkkitehtuuria ja se valmistui talkoovoimin vuonna 1910. Nuorisoseuran oman toiminnan lisäksi Ljunghedassa toimi vuodesta 1910 vuoteen 1944 koulu – ”Hindersby småskola”. Ljungheda on edelleen nuorisoseuran hallinnoima ja tiloja käytetään monipuolisesti harrastuksissa ja tapahtumissa.&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;&lt;span&gt;Ljungheda representerar jugendarkitektur och blev färdig genom talkoarbete år 1910. Utöver ungdomsföreningens egen verksamhet verkade en skola i Ljungheda 1910–1944 – ”Hindersby småskola”. Ungdomsföreningen har fortfarande hand om förvaltningen av Ljungheda, och lokalerna används mångsidigt för hobbyer och evenemang.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.ljungheda.jpg#top&quot; title=&quot;ljunghedakuva.Ljungheda.jpg&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;noopener&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/kirkkonummi/opistot/kuvataidekoulu/kotikuvis/yhteiset-opinnot/sml/ljungheda/teksti/ljunghedakuva.ljungheda.jpg:file/photo/e4a338bdebe859b6ca94bb4799eaf6395345b32c/ljunghedakuva.Ljungheda.jpg&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;ljunghedakuva.Ljungheda.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Jugend&lt;/strong&gt; ( 'nuoruus') eli art nouveau ( 'uusi taide') on &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Taide&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;taiteen&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Tyyli&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;tyylisuuntaus&lt;/a&gt;, joka vallitsi &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Eurooppa&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Euroopassa&lt;/a&gt; noin vuosina &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/1890&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;1890&lt;/a&gt;–&lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/1910&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;1910&lt;/a&gt;. Erityisesti jugend vaikutti &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Arkkitehtuuri&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;arkkitehtuurissa&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Muotoilu&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;muotoilussa&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Sisustus&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;sisustussuunnittelussa&lt;/a&gt; ja &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Juliste&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;julistetaiteessa&lt;/a&gt;.&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;&lt;span&gt;Jugend ( 'ungdom'), dvs. art nouveau ( 'ny konst') är en stilriktning inom konst som dominerade i Europa cirka 1890–1910. Jugendstilen hade en inverkan särskilt på arkitekturen, formgivningen, inredningsplaneringen och affischkonsten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Jugendille ominaisia tyylipiirteitä olivat rikas ornamentiikka (koristekuviot), aaltoilevat viivat ja sulavat linjat. Ornamentiikka koostui lähinnä orgaanisuutta (ei geometrisiä muotoja) ja kasvua esittävistä muodoista. Kasviaiheistoa ei kuitenkaan esitetty naturalistisen jäljittelevästi, vaan tyylitellen. Tyylille on ominaista rytmikkäästi aaltoileva ja &lt;a href=&quot;https://fi.wikipedia.org/wiki/Symmetria&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;epäsymmetrinen&lt;/a&gt; muotokieli sekä luonnonläheiset aiheet. Jugentyyli suosi luonnon muotokieltä, kuten kasvi- ja eläinornamentiikkaa ja kaartuvia viivoja.&lt;br/&gt;&#10;&lt;b&gt;&lt;span&gt;Typiska stildrag för jugend var rik ornamentik (prydnadsmönster), vågiga konturer och smidiga linjer. Ornamentiken bestod närmast av organiskhet (inga geometriska former) och former som föreställde tillväxt. Växttemat framställdes dock inte på ett naturalistiskt efterliknande sätt, utan stiliserat. Karaktäristiskt för stilen är rytmiskt vågigt och asymmetriskt formspråk och naturnära teman. Jugendstilen favoriserade naturens formspråk, till exempel växt- och djurornamentik och kurviga konturer.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2021-01-22T14:59:55+02:00</published>
</entry>


</feed>