<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/535/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Vågrörelselära och ljud</title>
<id>https://peda.net/id/336f748e1</id>
<updated>2024-10-03T11:34:13+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/336f748e1:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/535/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>STORHETER</title>
<id>https://peda.net/id/6a1c1c9e1</id>
<updated>2015-06-19T11:30:58+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov/sls#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;I fysik undersöker man naturfenomen t.ex. energi.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Storhet&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Sådana egenskaper hos föremål och fenomen som man kan mäta kallas storhet.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Storheterna kan indelas i &lt;strong&gt;grundstorheter&lt;/strong&gt; (7 st) och &lt;strong&gt;härledda storheter&lt;/strong&gt; (se sidan 288 i Lumina).&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;strong&gt;Längd är ett exempel på en storhet&lt;/strong&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Storhetens beteckning: &lt;em&gt;l&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Grundenhet: meter&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Grundenhetens beteckning: m&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;Längden är 1,63 m&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;em&gt;l&lt;/em&gt; = 1,63 m&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T11:30:17+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>VÅGRÖRELSELÄRA</title>
<id>https://peda.net/id/ac5921ba1</id>
<updated>2024-10-03T11:36:11+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov/vls#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;editor underline&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Periodisk svängningsrörelse&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;En rörelse som upprepas med jämna mellanrum kallas periodisk svängningsrörelse.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;(pendel, hjärtat, strängar på en gitarr)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Period&lt;/strong&gt; (svängningstid) är tiden för en hel svängning. Enhet: s (sekund)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Frekvens &lt;/strong&gt;är antalet svängningar per sekund. Enhet: Hz (Hertz)&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;&#10;&lt;tbody&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;&lt;b&gt;Period, s &lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;&lt;b&gt; Frekvens, Hz&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;0,5&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;0,5&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;0,25&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;tr&gt;&#10;&lt;td&gt;0,1&lt;/td&gt;&#10;&lt;td&gt;10&lt;/td&gt;&#10;&lt;/tr&gt;&#10;&lt;/tbody&gt;&#10;&lt;/table&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br/&gt;&#10;Longitudinell vågrörelse&lt;br/&gt;&#10;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Vågen svänger i samma riktning som rörelseriktningen.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ljudvågor är ett exempel på vågor som svänger longitudinellt.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vågrörelsen behöver ett ämne (medium) för att spridas.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Ljud kan inte spridas i rymden.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=f8r19l5ZK80&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Longitudinell vågrörelse (video av Daniel Barker)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;Transversell vågrörelse&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Vågen svänger vinkelrätt mot rörelseriktningen.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vattenvågor, radiovågor och ljus är exempel på transversella vågrörelser.&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vågrörelsen kan även spridas i tomrum (rymden).&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Våglängd är avståndet mellan två vågtoppar.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=IZiQZ0Ai0e0&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Transversell vågrörelse (video av Daniel Barker)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;span&gt;&lt;a href=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov/vls/v%C3%A5gor-png#top&quot; title=&quot;vågor.png&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov/vls/v%C3%A5gor-png:file/photo/c84733835f18c193098753100a081bfa50283c8d/v%C3%A5gor.png&quot; alt=&quot;&quot; title=&quot;vågor.png&quot; class=&quot;inline&quot; loading=&quot;lazy&quot;/&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;/span&gt;&lt;a href=&quot;http://phet.colorado.edu/en/simulation/wave-on-a-string&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Vågrörelse (simulering från PhET)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T11:32:08+03:00</published>
</entry>

<entry>
<title>LJUD (Lumina s.25-29)</title>
<id>https://peda.net/id/d10e7a7c1</id>
<updated>2015-07-09T14:47:02+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/sov/lls#top" />
<content type="html">&lt;p&gt;Läran om ljud kallas akustik.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;En oscillator (vibrerande föremål) ger upphov till ett ljud:&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Stämbanden när man pratar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Strängar på en gitarr&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Luften i ett bråsinstrument&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;Ljudet är en longitudinell vågrörelse.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;För att ljudet ska spridas behövs ett medium (ljud sprids inte i tomrum).&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Ljudets hastighet i luft är ca. 340 m/s.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Ljudstyrkan mäts i decibel (dB).&lt;/p&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Farlig nivå 80 dB&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Skadlig nivå 130 dB&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;p&gt;Frekvensen (tonhöjden) för ett ljud mäts i Hertz (Hz).&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Bastoner har låg frekvens medan diskanttoner har hög frekvens.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Människans kan höra ljud som har frekvensen mellan 20 Hz och 20 000 Hz.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud.&lt;/p&gt;&#10;&lt;p&gt;Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud.&lt;br/&gt;&#10;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=Hfv_NN6_UEw&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Ultraljud och infra ljud (video av Mona Sohlman)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=rfB7q_ByerQ&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Ljud och örat (video av Andreas Sandqvist)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=m_lWNu0c0M8&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;Ljudets egenskaper (video av Andreas Sandqvist)&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&#10;&lt;a href=&quot;https://www.youtube.com/watch?v=fDTXbMaU1Zw&quot; rel=&quot;nofollow ugc noopener&quot;&gt;&lt;span&gt;Ljud (video från StudiSverige)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&#10;</content>
<published>2015-06-19T11:40:19+03:00</published>
</entry>


</feed>