https://peda.net/id/0ba84ac62 2024-10-03T11:34:51+03:00 https://peda.net/:static/533/peda.net.logo.bg.svg <div class="license">Tämän sivun lisenssi <a rel="license" href="https://peda.net/info">Peda.net-yleislisenssi</a></div> https://peda.net/id/82a6c4243 2015-08-31T19:32:27+03:00 <strong>Formler för uträkningar med hastighet<br/> <br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-3-png#top" title="hastighet 3.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-3-png:file/photo/6973c86e4a8bdf7c74b27292d7358c3acc9ac96a/hastighet%203.png" alt="" title="hastighet 3.png" class="inline" loading="lazy"/></a></strong> <p><em>v</em> = hastighet (medelhastighet)<br/> <em>s</em> = sträcka<br/> <em>t</em> = tiden<br/> <br/> 1 m/s = 3,6 km/h<br/> <br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/hbr/rh#top" class="service">Räkneövning hastighet.pdf</a>​</p> 2015-07-26T11:58:40+03:00 https://peda.net/id/2ceea7b62 2015-07-26T12:08:46+03:00 <p><strong>LIKFORMIG RÖRELSE<br/> </strong>Ett föremål rör sig likformigt om både hastigheten och färdriktningen är konstant (oförändrad).</p> <p><b>Exempel</b><br/> Ett föremål rör sig likformigt med hastigheten 5 m/s.</p> <table> <tbody> <tr> <td>Tid (s)</td> <td>Hastighet (m/s)</td> </tr> <tr> <td>0</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>5</td> </tr> </tbody> </table> <p><strong><br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-png2#top" title="hastighet.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-png2:file/photo/6c2bf7d00a4a85a274b223deb74f474afe9863d6/hastighet.png" alt="" title="hastighet.png" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> <br/> </strong></p> <table> <tbody> <tr> <td>Tid (s)</td> <td>Sträcka (m)</td> </tr> <tr> <td>0</td> <td>0</td> </tr> <tr> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>15</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>25</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>50</td> </tr> </tbody> </table> <p><br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-2-png2#top" title="hastighet 2.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/hastighet-2-png2:file/photo/67a57b011d42de905157c4fcdfcafa81879e0a3b/hastighet%202.png" alt="" title="hastighet 2.png" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <p> </p> <p> </p> 2015-07-07T11:50:10+03:00 https://peda.net/id/f58678683 2015-08-31T19:34:37+03:00 <strong>OLIKFORMIG RÖRELSE<br/> </strong>En rörelse är olikformig om hastigheten och/eller färdriktningen förändras.<br/> Om ett föremål rör sig olikformigt används medelhastighet.<br/> <p><strong>ACCELERERAD RÖRELSE/RETARDERAD RÖRELSE<br/> </strong>Ett föremål accelererar om hastigheten ökar och retarderar om hastigheten minskar.<br/> En rörelse är likformigt accelererad (eller retarderad) om hastighetsförändringen är lika stor varje sekund.</p> <p><b>Exempel</b><br/> En bil med utgångshastigheten 50 km/h accelererar likformigt med acceleration 10 km/h per sekund under 5 sekunder.<br/> <br/> </p> <table> <tbody> <tr> <td>Tis (s)</td> <td>Hastighet (km/h)</td> </tr> <tr> <td>0</td> <td>50</td> </tr> <tr> <td>1</td> <td>60</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>70</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>80</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>90</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>100</td> </tr> </tbody> </table> <p><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/acceleration-png2#top" title="acceleration.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/r%C3%B6relse/acceleration-png2:file/photo/ab05cd5c0fd5283002253f6787e7325831ae1299/acceleration.png" alt="" title="acceleration.png" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <p><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=12XmLnX5k0w" rel="nofollow ugc noopener"><span>Rörelse (video av Fröken Ulle)<br/> <br/> </span></a><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/orfs/ra#top" class="service">Räkneövning acceleration.pdf</a>​<br/> </p> 2015-07-26T12:01:53+03:00 https://peda.net/id/551344ea3 2015-07-26T13:45:56+03:00 <p><strong>KRAFT<br/> </strong>Kraft är en storhet som beskriver storleken och riktningen på växelverkan.<br/> <br/> Beteckning: F (Force)<br/> Enhet: N (Newton)<br/> <br/> Kraftens storlek kan mätas med en dynamometer.<br/> <br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=QujqU83PCp8" rel="nofollow ugc noopener"><span>Krafter (video av Mona Sohlman)</span></a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=cJyuXkPLIek" rel="nofollow ugc noopener"><span>Introduktion krafter (video av Fröken Ulle)</span></a></p> <p><br/> <br/> <strong>MASSA OCH TYNGD<br/> </strong>Massan hos ett föremål är lika stor överallt i universum. Om ett föremål har massan 50 kg på jorden har föremålet massan 50 kg på månen.</p> <p>Tyngden hos ett föremål kan variera beroende på var föremålet finns. Tyngden på ett föremål är större på jorden än på månen. (Månen har mindre dragningskraft.)</p> <p><br/> <br/> </p> <p><strong>SAMBAND MELLAN MASSA OCH TYNGD PÅ JORDEN</strong></p> <table> <tbody> <tr> <td>Massa (kg)</td> <td>Tyngd (N)</td> <td>Tyngd/Massa (N/kg)</td> </tr> <tr> <td>0,5</td> <td>5</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>1,0</td> <td>10</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>1,5</td> <td>15</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>2,0</td> <td>20</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>2,5</td> <td>25</td> <td>10</td> </tr> </tbody> </table> <br/> <strong><br/> <br/> SAMBAND MELLAN RÖRELSE OCH KRAFT (Newtons tre lagar)</strong> <p><strong>Lag 1. </strong><b>Om summan av krafterna på en kropp är noll, hålls kroppen på plats eller så rör den sig likformigt.</b></p> <p>Exempel 1. Eleverna drar ett rep i vila åt varsitt håll med lika stor kraft (t.ex. 400 N). Repet inte på sig (förblir i vila) eftersom summan av krafterna på repet är 0 N.<br/> <span class="medium"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/dragkraft-1-png#top" title="dragkraft 1.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/dragkraft-1-png:file/photo/423dc5964400329d377a2530cee7d20c6954e744/dragkraft%201.png" alt="" title="dragkraft 1.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> <br/> Exempel 2. Loket rör sig likformigt eftersom summan av krafterna är 0 N.<br/> <br/> <span class="small"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/lr#top" title="likformig röresle.jpg"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/lr:file/photo/9bafbb3a403bf5c5150e060d7d2edfbe35c5fd6e/likformig%20r%C3%B6resle.jpg" alt="" title="likformig röresle.jpg" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <p><strong><br/> <br/> Lag 2. Om summan av krafterna på en kropp inte är noll accelererar kroppen. <br/> </strong><br/> Exempel. Eleverna drar ett rep åt varsitt håll med olika stor krafter. Repet accelerarar.<br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/dragkraft-png#top" title="dragkraft.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/dragkraft-png:file/photo/cb27d5629c58c3ac3033407c0cb08d2ba3d3cd7b/dragkraft.png" alt="" title="dragkraft.png" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <p> </p> <p> </p> <p><strong>Lag 3. Varje kraft har en motkraft som är lika stor med motsatt riktad.</strong></p> <p>Exempel. En katt med massan (2,9 kg) faller ur ett träd. Tyngdkraften drar katten mot jorden.</p> <p><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/kraft-5-png#top" title="kraft 5.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/kraft-5-png:file/photo/75e036e3e5ff163a4a58899e444a00171abd242b/kraft%205.png" alt="" title="kraft 5.png" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <p>Jorden dras mot katten med lika stor kraft d.v.s. 29 N.<br/> <br/> <a href="https://phet.colorado.edu/sims/html/forces-and-motion-basics/latest/forces-and-motion-basics_en.html" rel="nofollow ugc noopener">Kraft och rörelse (simulering från PhET)</a></p> 2015-07-26T12:11:43+03:00 https://peda.net/id/032b79802 2015-07-26T12:37:49+03:00 <p><strong>STÖDKRAFT<br/> </strong>Hur stor måste stödkraften från underlaget vara för att vikten med massa 1 kg inte ska falla igenom? <br/> <br/> <span class="medium"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/normalkraft-png2#top" title="Normalkraft.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/normalkraft-png2:file/photo/48d63a5f7588cfb52d5096c494e0d716aa948089/Normalkraft.png" alt="" title="Normalkraft.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span><br/> Om vikten har massan 1 kg är dess tyngd 10 N.<br/> Stödkraften måste vara lika stor som tyngden d.v.s. 10 N.<br/> Summan av tyngden och stödkraften är 0 N</p> <p><strong><br/> <br/> </strong></p> <p><br/> <strong>FRIKTION<br/> </strong></p> <p>Friktionskrafter motverkar en kropps rörelse.<br/> <span class="medium"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/fi#top" title="friktion indelning.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/fi:file/photo/bd778d4efec91d9c0669130503f256f973a90cc9/friktion%20indelning.png" alt="" title="friktion indelning.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <p><strong>Vilofriktion </strong><br/> Man skuffar på en vikt med en kraft som inte är tillräckligt stor för att vikten ska börja glida längs med underlaget. Vilofriktionen är då lika stor som den kraft som man skuffar med. <br/> Summan av krafterna är 0 N.<br/> <br/> </p> <p><span class="medium"><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/vilofriktion-png#top" title="vilofriktion.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/vilofriktion-png:file/photo/f882cfbccf81c272437beae691e51ee42916b5b0/vilofriktion.png" alt="" title="vilofriktion.png" class="inline" loading="lazy"/></a></span></p> <table> <tbody> <tr> <td>F_skuffar</td> <td>F_vilofriktion</td> </tr> <tr> <td>0,5 N</td> <td>0,5 N</td> </tr> <tr> <td>1,0 N</td> <td>1,0N</td> </tr> <tr> <td>1,5 N</td> <td>1,5 N</td> </tr> </tbody> </table> <p><br/> <br/> </p> <p><strong>Glidfriktion</strong><br/> Man skuffar vikten med en kraft som är tillräckligt stor för att den ska röra sig. Antag att storleken på glidfriktionen är 2,0 N.<br/> <a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/glidfriktion-png#top" title="glidfriktion.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/glidfriktion-png:file/photo/c78ba792ca632e081dd27000d2429421b8a90801/glidfriktion.png" alt="" title="glidfriktion.png" class="inline" loading="lazy"/></a></p> <table> <tbody> <tr> <td>F_skuffar</td> <td>F_glidfriktion</td> <td>Rörele</td> </tr> <tr> <td>2,0 N</td> <td>2,0 N</td> <td>Likformig</td> </tr> <tr> <td>2,3 N</td> <td>2,0 N</td> <td>Accelererad</td> </tr> <tr> <td>1,7 N</td> <td>2,0 N</td> <td>Retarderad</td> </tr> </tbody> </table> <p><br/> Glidfriktionen beror på föremålets massa och ytornas egenskaper (t.ex. material),<br/> men inte på arean av ytan och föremålets hastighet.</p> <p> </p> <p><strong>Rullfriktion<br/> </strong>Genom att sätta hjul under ett föremål kan man minska friktionen och klara av att flytta föremålet med mindre dragkraft. Rullfriktionen är mindre än glidfriktion.<br/> <br/> <br/> <br/> <b>Bra med stor friktion</b></p> <ul> <li>Mellan skosulan och underlaget så att man inte halkar.</li> <li>Mellan däcket och vägen hos en bil vid inbromsning och acceleration.</li> </ul> <p> </p> <p><strong>Bra med liten friktion</strong></p> <ul> <li>Mellan skidskon och isen.</li> <li>I motorn på bilar (olja används för att minska friktionen).<br/> <br/> </li> </ul> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=oW1YWQZnrZ4" rel="nofollow ugc noopener"><span>Röresle och kraft (video av Andreas Sandqvist)</span></a></p> <p><br/> <b>LUFTMOTSTÅND<br/> </b>Luftmotståndet är en bromsande kraft vars storlek beror på arean (föremålets form) och hastigheten hos föremålet.</p> <p><a href="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/luftmotst%C3%A5nd-png#top" title="luftmotstånd.png"><img src="https://peda.net/p/rune.byggningsbacka/fysik/mekanik-del-1/krafter/luftmotst%C3%A5nd-png:file/photo/e94a1442370c0835019afe16de8983251b9e1715/luftmotst%C3%A5nd.png" alt="" title="luftmotstånd.png" class="inline" loading="lazy"/></a><br/> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=pkUXB4Mz0r8" rel="nofollow ugc noopener">Fritt fall (video av Andreas Sandqvist)</a></p> 2015-07-07T13:07:45+03:00 https://peda.net/id/a658a5123 2015-08-02T12:13:33+03:00 <a href="https://www.youtube.com/watch?v=5fUWakHSQ1Q" rel="nofollow ugc noopener">Densitet (video av Mona Sohlman)</a><a href="https://www.youtube.com/watch?v=atbyh-pbW-A" rel="nofollow ugc noopener"><br/> Tryck i vätska (video av Fröken Ulle)</a> 2015-07-26T12:42:37+03:00 https://peda.net/id/911acc083 1970-01-01T02:00:00+02:00 <!--filtered tag: <article--><!--filtered attribute: id="uuid-a1230444-322a-11e5-83ad-bc5ff4f9ecea"--><!--filtered attribute: class="link document uuid-a1230444-322a-11e5-83ad-bc5ff4f9ecea enclose"--><!--filtered attribute: data-id="a1230444-322a-11e5-83ad-bc5ff4f9ecea"--><!--filtered attribute: data-draft-type="published"--><!--&gt;--><!--filtered tag: <header--><!--&gt;--><h1><!--filtered attribute: class="link"--><a href="http://www.elevspel.se/amnen/fysik/315-repetition-krafter.html" title="http://www.elevspel.se/amnen/fysik/315-repetition-krafter.html (avautuu uuteen ikkunaan)" target="_blank" rel="nofollow ugc noopener">Krafter</a></h1> <!--filtered end tag: </header>--><div class="main"></div> <!--filtered tag: <footer--><!--&gt;--><!--filtered end tag: </footer>--><!--filtered end tag: </article>--> 2015-07-24T20:36:50+03:00