<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://peda.net/:static/535/atom.xsl"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
<title>Viktiga delar att kunna till provet</title>
<id>https://peda.net/id/09b53f6223e</id>
<updated>2016-05-27T12:33:15+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/id/09b53f6223e:atom" rel="self" />
<link href="https://peda.net/p/Toffa/ggl2/gdbp/vdaktp#top" rel="alternate" />
<logo>https://peda.net/:static/535/peda.net.logo.bg.svg</logo>
<rights type="html">&lt;div class=&quot;license&quot;&gt;Tämän sivun lisenssi &lt;a rel=&quot;license&quot; href=&quot;https://peda.net/info&quot;&gt;Peda.net-yleislisenssi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&#10;</rights>

<entry>
<title>Provhelheter</title>
<id>https://peda.net/id/eb6684d423e</id>
<updated>2016-05-27T13:24:50+03:00</updated>
<link href="https://peda.net/p/Toffa/ggl2/gdbp/vdaktp/provhelheter#top" />
<content type="html">&lt;br/&gt;&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Rymdens struktur&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Atmosfärens struktur&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vindar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vattnets kretslopp&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Tidvatten&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Var, hur, varför?&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Havsströmmar&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Hur inverkar de på olika fenomen?&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;De tre nederbördstyperna&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Cyklonernas struktur och orsaker&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Orsaker till likheten i kartorna för klimat, jordmån och biomer&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Jordens inre struktur&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Endogena processerna som skapare av jordens ytformer&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;kontinenter&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;hav&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;djuphavsgravar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;veckbeg&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;vulkaner&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;gravsänkor&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Olika bergarters uppkomstsätt&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Vulkaner och jordbävningar som fenomen&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Exogena krafter&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Vittringens olika fenomen&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Erosionens olika fenomen&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Tex en flods förändring med ålder&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;V-dal&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Floddal&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Flodens delta&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Sanddyner&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Istiden och glaciärernas formande av ytan.&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;U-dal&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Fjordar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Olika istida formationer i landskapet i Finland&#10;&lt;ul&gt;&#10;&lt;li&gt;Drumliner&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Rundhäll med fåror, räfflor&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Åsar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Randbildningar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Moränkullar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Bottenmorän&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Jättekast&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Jättegrytor&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Dödisgropar&lt;/li&gt;&#10;&lt;li&gt;Efteristida sjöbotten med leror som med landhöjningen stigit upp på land.&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;&#10;&lt;/li&gt;&#10;&lt;/ul&gt;</content>
<published>2016-05-27T12:39:33+03:00</published>
</entry>


</feed>